Carrot and Pea – vilken framgång!

Inspirerad av ett blogginlägg från Exploratorium i San Fransisco kommer ni få följa makerpedagogen Ewa Söderströms mekanik- och fysikprojekt. Ett projekt som tar avstamp från boken Ärtor och morot skriven av Morag Hood. I det första inlägget beskrivs mål och förväntningar samt hur hon planerar att lägga upp projektet. Nästa blogginlägg beskriver arbetet och barnens möte med temat. Och projektet avslutas med en utvärdering och reflektion samt lärdomar till andra pedagoger.

Första inlägget: Morot och Ärta

Andra inlägget: Carrot and Pea – arbetet rullar vidare

Tredje inlägget: Carrot and Pea – vilken framgång!


Grundidén

Det här är sista och avslutande inlägget om projektet. Mitt syfte med projektet var att skapa ett språkstärkande bygg- och konstruktionsprojekt, där vi utgick från boken Carrot and Pea. Det som är roligt och intressant med detta tema och denna bok är att vi kommer att jobba med de vanliga formerna kula och en stång, och tittar närmare på sådant som kan rulla eller bygga med men utifrån en berättelse om en ärta och en morot.

Detta projekt har verkligen utvecklats och överträffat mina förväntningar på så många sätt. Barnen har verkligen varit kreativa designers!

Ett barn som är väldigt intresserad av tåg byggde räls på sin bro så tågen kunde köra över. Ett annat barn behövde staket för att ingen ska ramlar ner i vattnet som ledde till att flera barn satte staket på sina broar.

Balans

Ett brobygge ledde till ett lekfullt utforskande av balans, tyngdpunkt och stabilitet.

Pedagogutbildningen – att föra samman estetiken med tekniken

Jag går pedagogutbildningen och fick i uppgift att bygga med papper. Jag använde tornbygget till det, i stället för att bygga med klossar och bitsocker som jag tänkt innan. Vi skulle även iscensätta byggena med att projicera olika miljöer. Det blev verkligen effektfullt. Flera barn kommentera det med WOW!  Bygga torn med papper var svårt eftersom barnen bara fick använda papper och sax, Att få byggarna stabila och hållfasta var näst intill omöjligt. Barnens bygge blev därför snabbt en ruin.  

Ett barns kreativa idé var att tornets tak kan bytas mellan platt och räfflat.

Inspirerade av boken och temat så kan man se att barnen fortsätter skapa, konstruera och testa olika typer av material i sina kulbanor. De testar och undersöker återvinningsmaterial, och tar även med sig kunskapen och idéerna utomhus när de t ex leker och bygger en bro åt Super Mario.

Det är härligt när man ser och upptäcker att barnen fortsätter sitt utforskande av kulbanor på förskolan. De hittar på nya idéer och lösningar, antingen bygger de själva eller tillsammans.

Tidsomfattning

Vid fyra tillfällen har fyra barn varit till Kvasar i ca 2 timmar och byggt kulbanor/ramper samt fyra ytterligare tillfällen för att konstruera broar. Vi började alltid med att läsa boken, rita hur bygget ska se ut och därefter skapat. För de flesta har tiden räckt till för att konstruera, testa och ibland utveckla sina byggen. Något barn har följt med två gånger eller att de fortsatt på förskolan för att lägga till något i bygget. Tornen har jag bara byggt en gång med papper på förskolan.

På förskolan vet jag inte hur mycket tid barnen har byggt eftersom det då har varit barnen själva som fortsatt och inte som en planerad aktivitet. Barn, föräldrar och pedagoger fortsätter spara och ta med toa/hushållspappersrullar så byggen skapas hela tiden.

Diktafon

Att spela in under arbetets gång har varit till stor hjälp. Anledningarna är att när jag har ett projekt tillsammans med barnen blir jag en med barnen. Jag sitter ner i deras nivå och diskuterar, ställer frågor och observerar. Om jag skriver samtidigt kan jag tappa hela gruppens intresse som leder till att barnen tappar fokus och projektet blir minde bra. Som pedagog tycker jag det är viktigt att vara delaktig och nyfiken på vad barnen gör och vad dem säger. Egentligen skulle jag ha filmat oss för att få en tydligare bild av processen. Jag frågar alltid barnen om det är okey att spela in. Första gångerna när jag spela in mig tyckte jag det var jobbigt att höra min röst, men det har varit väldigt lärorikt och jag har sett en klar utvecklig i vad och hur jag pratar med barnen. Jag ställer fler frågor, hur, vad och varför. Innan sa jag oftare kan du hämta den där och peka, nu säger jag oftare beskrivande, …. kan hämta den röda penna som ligger på det stora bordet? I inspelningen kan jag också prata in vad barnen gör.

Colin och Lee får liv

Boken blev film

Boken har även blivit film med hjälp av olika Appar som iMotion, IMovie och Green Screen. Det har gjort att barnen själva fortsatt skapa filmer. Tex ett barn hittade en boll på gården som hen relaterade till ärtan och en byggkorn till morot, det blev en kort IMotionfilm som barnet gjorde helt själv.

Ett barns film om Colin som går över gården

Film vi gjort tillsammans

Lutande plan i praktiken

Några barn och jag höll på med att bygga en snögubbe. Barnen hade rullat två stora snöbollar som skulle sätta på varandra. Problemet var att snöbollarna var alldeles för tunga. Hur vi än försökte orka vi inte lyfta . Ett barn som varit på Kvasar och pratat om lutande plan var med. Med lite hjälp av mina frågor kom hen fram till att vi kunde bygga en ramp av snö, som vi kunde rulla upp snöbollen med.

Vid lunchen har barnen relaterat till boken.

-Nu äter jag upp Colin.

-Titta så många Lee

I skogen har vi använt oss av formen en kula och en stång.

Barnens gungbräda. Där de använt sig av principerna bakom hävstång för att förflytta tunga stenar och stockar.

Det lyste sådan glädje när de återförenades och hen uttryckte. “Åh! Min bro!”

Som ni ser har projektet fortsatt och fortsätter fortfarande. Konstruktionerna utvecklas och ny teknik skapas i olika miljöer och över tid. I samband med att vi hämtade hem allt material till avdelningen så ställde jag upp alla broar på vårt torg. Broarna hade varit på Kvasar tills nu. Ett barn sken upp och gick fram, kramade om sin konstruktion och klappade försiktigt på sin bro. Det lyste sådan glädje när de återförenades och hen uttryckte. “Åh! Min bro!” Ett annat barn tog ned sin bro på en gång och börja leka med den också med glädje och lysande ögon. “Det är min bro!” Jag såg verkligen med vilken stolthet barnen uttryckte detta och hur de sken upp när de återförenades. Då blir man själv lycklig som pedagog!

Lärdomar, råd och idéer

Till er som blev inspirerad av det här projektet skulle jag vilja ge några råd:

  1. Börja med att titta på olika torn, ramper och broar i närområdet. Studera konstruktionerna och låt er inspireras till skapandet. Hur är en bro uppbyggd? Vilket material är bron gjord av? Vad används ramper till? Vilka olika ramper finns det? Vi gjorde tvärtom började skapa direkt och fick sedan undersöka ramper och broar på tillbakavägen. Jag tror det är bättre att låta barnen först få bekanta sig och inspireras av konstruktionerna.
  2. Spela in era samtal med barnen. Mycket lärorikt.
  3. Duka upp på ett inspirerande sätt.
  4. Använd språkmallen och välj ut några ord som du/ni vill utmana barnen med.
  5. Varje torsdag går jag med en grupp barn till Kvasar från förskolan Backen där jag arbetar. Jag vill alltid ha en idé/tanke när jag går dit. Projektet Carrot and Pea blev ett projekt jag ville testa där. Ett råd är att göra det tillsammans i arbetslaget så man kan ge varandra idéer, analyser, diskutera och ge varandra feedback.
Allt språkmaterial i vårt tillgänglighetsarbete finns samlat under Materialfliken

Språkmall

Språkmallen har varit till stor hjälp. I det egna lärande, men också vilka ord är det barnen och jag använder oss av under processen. Jag hade även valt några ord som ramp, konstruktion, stadga och stabilitet, hållfasthet med mera innan för att utmana barnen. Mallen är lättanvänd och tydlig och kan användas i flera olika sammanhang. Här är språkstödet för just detta projekt. (Word-dokument)                                                                                                                                         

Tankar om design

Jag har även funderat på om barnen själva skulle få välja fritt vilket bygge det vill göra av kulbana/ramp, bro eller torn? Hur skulle projektet blivit då? Ska man tajta till undervisningen eller öppna upp för ett bredare utforskande. Jag valde att tajta till frågeställningen och undersökandet. Jag bestämde t ex att alla barnen skulle bygga kulbanor och ramper.

Samarbetet mellan barnen i det här projektet har varit enastående, de hjälptes åt, fick idéer av varandra, testade, jämförde hastighet och reflekterade över varandras konstruktioner. Det hade kanske inte fått samma effekt om barnen fått välja själv vad de vill bygga av ramp, bro eller torn. Så det var ett av mina val i undervisningen.

Nog är färdigt material av kulbanor som Hubelino roliga att bygga med, men att skapa sin helt egna kulbana av återvinningsmateriel är verkligen speciellt och något extra. Att se barnen i deras skapandeprocess har varit helt fantastiskt.

Att göra en aktivitet utifrån en bok har jag fortsatt med. Det för att få in litteraturen på ett naturligt och utforskande sätt. Vi har bland annat mätt träd från boken Rut och Knut tittar ut på naturen. Kottar och klorofyll av Carin Wirsén, Lena Ollmark, Mattias Danielsson, Mats Wänblad. Odlat från boken: Castor odlar av Lars Klinting. Slutligen har vi även undersökt och utforskat myror med boken: Barr är bäst av Anna Bengtsson

Men framför allt kommer jag ta med mig barnens glädje och alla skratt, entusiasm, innovation, samarbete, kreativitet och problemlösning.

//Makerpedagogen Ewa

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.