Digital kompetens i förskolan

En resurssida för förskolorna i Sundbyberg där vi samlar tankar och inlägg kopplat till digital kompetens inom ramen för vårt uppdrag. Tanken är att denna sida skall fungera som ett inspirerande bollplank för anställda pedagoger och chefer i staden vad det gäller frågor som anknyter till allt det digitala på förskolan; från filosofi och mediestrategier, till verktyg och förhållningssätt. Förhoppningsvis kan även nyfikna vårdnadshavare hitta hit för att läsa mer om vad som händer i förskolan i Sundbyberg, hur och varför vi resonerar som vi gör när det gäller digital kompetens.

Förhållningssätt till digitala verktyg och digital kompetens

Under utvecklingsdagen reflekterade och tänkte Anna Åkerfeldt tillsammans med Per Falk och pedagoger kring utmaningarna för förskolan i mötet med vårdnadshavarnas tankar, förhoppningar och oro. Det är viktig att lyssna in dem, men också att våga fråga dem vad till exempel oron bottnar i. Just när det gäller oron, att be dem vara mer specifika annat än att bara säga digitala verktyg. Då kan man också hjälpa dem att lägga märke till nyanserna i användningen av digitala verktyg och förskolans praktik kopplat till olika typer av verktyg, material och förhållningssätt.  

IKT och digital kompetens är idag för många vårdnadshavare och debattörer identiskt med användningen av ipad, appar och aktiviteter vid skärm. Det är där oron finns. Delar av oron kan vara befogad, men inte alltid kopplat till hur förskolans använder digitala verktyg i sin verksamhet. Tyvärr är inte särskilt många föräldrar inlästa på vad som står i läroplanen, vad det betyder med digital kompetens i förskolan, eller vilka verktyg och metoder som finns för att jobba med detta. Därför måste vi både lyssna in, ha en dialog och mötas i frågorna för att komma vidare i arbetet.

 

Frågeställningar:

Apropå digital kompetens i förskolan

Antisociala-beteenden och skärm

Apropå rekommendationerna från WHO

Om de digitala verktygens tillgänglighet

Programmering i förskolan

Vad är poängen med programmering?

Ipad som verktyg

 

Apropå digital kompetens i förskolan

Behöver vi jobba med digital kompetens i förskolan? Och introducera skärm, som verktyg, så tidigt?

Anna åkerfeldt tänker: Det står i läroplanen så ja. Vi behöver jobba med digital kompetens. Men nej, vi behöver inte jobba med skärmar. Vi kan ha diskussioner, lekar och gärna andra typer av verktyg. Anna fortsätter, tänker vi t ex projiceringar och mikroskop så har vi vinster där barnen kan få perspektiv, upplevelser och utforskande som annars vore omöjliga att få. 

 

Antisociala-beteenden och skärm

Vilka typer av skärm är farliga? Är det skillnad på skärmar? 

Projicering på golv, eller ha ett samtal via via Facetime? Netflix eller skriva ett dokument på datorn? Digitalt ja, men olika saker. Därför måste vi göra skillnad på skärmar, det digitala och olika verktyg. Vi saknar ännu nyanseringen. Vad vinner vi och vad förlorar vi? Där är forskning begränsad. Ofta har studierna varit mer explorativa dvs. mer utforskande kring mer bredare användning av ipads. 

 

Apropå rekommendationerna från WHO

Hur skall förskolan förhålla sig till rekommendationerna från WHO angående skärmtid, samt alla de böcker som kommit på temat om skärmtid.

Anna berättar att man skall vara försiktig här. Barn under 1 år – inte alls, 2-3 års max 1 timme. Men WHOs rekommendationer handlar om stillasittande passivt tittande på film eller skärm. WHO gör i samma stycke likheter med stillasittande i en sulky/’stroller’. Här handlar det om fysisk aktivitet och vikten av att röra på sig. Rekommendationen handlar inte främst om att barn blir “kognitivt drabbade” av att använda skärm – såsom många ‘ledare’ och debattörer delvis hävdat i debatten.

 

Om de digitala verktygens tillgänglighet

Skall vi ha de digitala verktygen ständigt tillgängliga eller skall vi ha dem undanstoppade?

Anna resonerar: Hon rekommenderar att Ipaden skall användas kontrollerat, med en didaktiskt medvetenhet och pedagogisk tanke bakom. Allt handlar om aktiviteten. Anna har själv funderat på varför inte musikutbildningen på förskollärarutbildningen har en ipad bland alla övriga verktyg.

De didaktiska frågorna skall vara ständigt närvarande!

De didaktiska frågorna skall vara ständigt närvarande!  

Programmering i förskolan

När kan det vara en lämplig ålder att jobba med t ex programmering som tema?

Anna tänker att det inte finns något som hindrar oss från att introducera ettåringar för att jobba analogt. Vinsterna med detta, är att vi lever i ett digitaliserat samhälle, uppmärksamma denna dimension, manicker och saker som är programmerade, som vi använder dagligen gör med oss och åt oss. Att skapa denna medvetenhet och stark agens för att kunna påverka detta själv.

Följdfråga: Vilka kunskaper är det vi ser framför oss när t ex två barn guidar varandra genom genom en labyrint med olika typer av instruktioner?

Anna resonerar; logiskt tänkande med problemlösning, förmåga att abstrahera för att kunna ta sig mellan A till B, förmågan att bryta ned ett problem för att kunna ta sig i mål.

 

Vad är poängen med programmering?

Är det värt att lägga tid på detta?

Anna berättar att förhoppningen är att man kan utveckla strategier, förmågor och kunskaper att kunna ställa upp, analysera och lösa problem. Det är för nytt för att kunna se vinster inom t ex matematik med detta. Med det finns studier där barnen verkar bli bättre inom problemlösning. Det finns andra mål inom t ex samhällsvetenskapliga och filosofiska vinster med att barnen får tänka kring detta.

 

Ipad som verktyg

Vad vinner vi och vad förlorar vi med en ipad?

Anna tänker, utifrån hur man organiserar verksamheten så kan man både vinna och förlora aspekter av lärande. Som förskolebarn kan man dela och visa sina arbeten som gjorts i förskolan med såväl sina kamrater på förskolan som släkt och vänner utanför förskolan. Även om det kunde göras förut finns det än mer möjligheter idag att skapa och dela digitala alster. Men plattan tycker inte jag ska ersätta aktiviteter som att lägga pussel eller fysiskt memory där finns det nog få vinster. Såvida inte det är ett speciellt behov och syfte att använda digitala pussel och memory. Syfte, sammanhang, gruppen och det enskilda barnet är faktorer som behöver samspela och vävas in när aktiviteter i förskolan designas.

 

 

Litteratur som vi rekommenderar

  • Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (Redaktörer Susanne Kjällander och Bim Riddersporre)
  • Lifelong Kindergarten (Mitchel Resnick)
  • Design | Make | Play – Growing the next generation of STEM Innovators