Pepparkaksprogrammering

Mejan Cheng, förskollärare och makerpedagog på förskolan Hagabergsgården, beskriver i den här texten hur hon arbetade med ett språkstärkande projekt inför jul där hon lät barnen spela in julhälsningar på olika språk samt undersöka makey-makey och vilka material som leder spänning.


Min målbild

Jag ville testa ett tvärdisciplinärt skapandeprojekt inför jul. Mitt mål vara att jobba med pepparkakan som material och gör den interaktiv genom att ljudsätta den med hjälp av Makey-makey och Scratch. Jag vill ge barnen en förståelse för programmering och ellära samt uppmärksamma olika språk i ett meningsfullt sammanhang.

Lpfö 18: ”Ge barnen möjligheter att utveckla en flerspråkig kompetens genom att ” visa att alla språk är lika värdefulla. Låt barnen få använda alla sina språkliga resurser i förskolan. Det kan bidra till att identitet och självkänsla stärks.”

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18

Upplägg

1. Introduktion

Vi har som tradition på förskolan att baka pepparkakor med barnen till luciafikat. I år valde vi att baka och återskapa vår förskola av pepparkaka. Barnen kom fram till att vi skulle bygga huset, dörren (så att man kan gå in i förskolan), fönster, brandbilen, förrådet, fotbollsplan, gungorna osv.

Sandlådan tar form

2. Processen

Barnen började med att rita en skiss på det de ville skapa för att kunna utgå från den och ha den som stöd för sin tanke i processen när de ska konstruera ihop delarna. Gruppen som skulle skapa sandlådan konstruerade ihop en prototyp av mjuka byggklossar som de kunde utgå från. På det här sättet blev det tydligare för dem vilka delar, hur många delar samt formen på delarna de behövde.

Arbetet med Makey-makey och Scratch

Jag började med att fråga barnen vad ström betyder:

– Det är el som åker genom sladdar

– Vatten som forsar

Hur kan man använda ström?

– Lampor, spis, el, ljus, luciakronor, batteri…

Vilka föremål leder ström?

Barnen fick tillsammans sortera in föremålen i kategorierna leder ström och leder inte ström. Jag valde att låta dem samarbeta för att de skulle få möjlighet att dela sin hypotes samt lyssna på andras hypoteser. Barnen kom fram till att pepparkaksdegen, det blöta pappret, och metallfolien leder ström. Pinnarna leder inte ström och inte pepparkakan för ”den hade inte vatten i sig”.

De hade olika åsikter om plastlocket från mjölkkartongen, så då fick det bli ett lock i vardera. När de sorterat klart använde vi scratch och spelade vi in God Jul på olika språk, språk som barnen pratade själva men också språk som de var nyfikna på. Vi använde oss av Google translate när det var språk som vi inte kunde.

3. Avslut

Därefter provade barnen sina olika hypoteser för att se vilka material som leder ström och vilka som inte leder ström. De bestämmer sig för att använda sig av pepparkaksdegen och metallfolien i vår installation.

Nu är miljön uppbyggd. Ett pepparkaksland med spelar upp julhälsningar på olika språk!

Resultat

Barnens tankar kring arbetet:

– Man behöver hålla i en sladd och sen tryckte man på lerklumparna så att det lät.

Vad händer om man inte håller i sladden?

– Jag tror att det inte lät nåt då?

Vad tyckte barnen?

Det bästa var att få smaka på marshmallows

En av fyra aspekter av makeraktiviteter

Vad tycker pedagogen?

Jag tyckte att det var roligt att barnen uppmärksammade så många olika språk i samband med att vi byggde och konstruerade. Det var också lättare att tänka kring vad och hur vi skulle använda Makey-makey och scratch när vi utgick från något som vi redan gör.

Jackie Marsh, som är en av de forskare som vi makerpedagoger följer och tar inspiration ifrån, hon pratar om att lägga till maker- och konstruktionsaktiviteter ovanpå erfarenheter och kunskap som barnen är trygga med.

Här var det en mix av nya arbetssätt med andra invanda, där barnen fick pröva nya infallsvinklar och “trial and error” i vana och trygga arbetssätt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.