I SOU 2016:85 Digitaliseringens effekter på individ och samhälle – fyra temarapporter (pdf) skrev Carl Heath ett scenario om flickan Alex som går i grundskolan. Syftet var att höja blicken mot en inte alltför avlägsen framtiden och kika på ett scenario kring hur samhället och vardagen skulle kunna se ut för en elev där skolan och samhället möjliggjort en annan typ av lärande via digitalisering och ai.
Leah vaknar när en av hennes vårdnadshavare kommer in i rummet. Ljud runt omkring i lägenheten vittnar om att familjen vaknar till, lampor och skärmar i form av speglar, fotoramar, bildskärmar, ger ifrån sig ett behagligt varmt ljus. De flesta av dessa skärmar kan användas för olika typer av interaktion och mediauppspelning men familjen har sedan en tid tillbaka försökt att dra ned på Leahs bitvis intensiva filmklippstittande och de testar nu att reglera och bistå lite mer aktivt i valet av innehåll, lämplighet, hur ofta och hur länge de olika familjemedlemmarna kan titta på media.
Inledningen på berättelsen om Leah
Om Leah
Inspirerade av den texten har Sundbybergs Utvecklingsledare Per Falk och forskaren Anna Åkerfeldt byggt vidare på scenariot med Alex. Denna gång handlar det om Leah och hennes dag på förskolan i en inte för avlägsen framtid. Tanken är att använda texten som diskussionsstartare inför att man sätter igång med t ex Skolverkets modul Leda Digitalisering – Del 1. Digitalisering – samhälle och skola. Just för att höja blicken kring var barnen kan befinna sig ca. 5-10 år bort i tiden och vad man kan tänkas behöva ta höjd för inför sitt strategiska arbete med Effektkedjan.
Dessutom kan det finnas behov i arbetsgrupper eller på ett APT att tänka kring framtiden, och då kan texten i sin helhet eller delar nyttjas för att få igång en diskussion.
Feta frågor
Det finns flera utmaningar insprängda i texten som man kan vid behov eller intresse dyka ned i t ex:
- Klimatpåverkan
- Datainsamling
- Mediakonsumption
- Kreativitet
Texten är framtagen helt utan hjälp av generativ AI, och två av bilderna är gjorda av illustratörer – resterande har vi använt Ai:n (Midjourney). Poängen med att blanda olika typer av bilder handlar också om att lyfta diskussionen om värdet av det mänskliga arbetet, och för att få läsaren att fundera kring vilka kvaliteter som är värda att försvara och vilka som vi kan låta maskinerna ta över. Vad är värdet av att skriva text själv? Vad är värdet av att teckna själv? Vilken roll har kreativitet i vårt samhälle? På förskola? I lärandet? Är det här värderingar som syns i ditt liv eller på din arbetsplats? Vilka delar av ditt jobb kan maskiner ta över – och vilka delar är värda att försvara?