Låt nyfikenheten och upptäckarglädjen styra – om undervisning för pedagoger

Hur etablerar vi en delakultur i arbetslaget där det kollegiala lärandet får bana väg för en kvalitativ utbildning? Makerpedagogen Yoshiko har designat metodik att närma sig undervisningsupplägg inom ramen för adekvat digital kompetens, i synnerhet för de kollegor som kan uppleva en hög tröskel till arbetssätt inom just den digitala kompetensen. Utifrån basområdet Multimedia exemplifierar hon hur digitala verktyg kan introduceras som ett komplement till redan pågående undersökande för att ge fler dimensioner och vägar till uttryckssätt i projektet.


Om pedagoggruppen

Mina två kollegor är båda rutinerade och jobbat inom förskolan i 8 år (barnskötare) respektive 18 år (förskollärare). De har tidigare arbetat utifrån traditionell pedagogik och i början av läsåret startade arbetslaget upp med pedagogiska diskussioner om att våga ifrågasätta syftet med varför vi gör det vi gör. Det vill säga, gör vi saker av gammal vana eller har de ett reellt syfte med fokus på barnens lärandeprocesser? Sådana diskussioner behöver ibland landa i att man kliver utanför sin bekvämlighetszon, vilket kan kännas både obekvämt och motsägelsefullt. Jag ville utmana delar av det traditionella arbetssättet genom att lämna mer plats åt att arbeta projekterande och att skapa tillgängliga miljöer. Och mina kollegor var villiga att ge mig och mina idéer en chans. Vid ett av momenten så uttryckte en av kollegorna: Är det så här man kan göra?

Nu så här i slutet av läsåret upplever jag att de är mycket positiva till vad vi gemensamt har åstadkommit under terminen.

Ett projekterande arbetssätt

Ett projekterande arbetssätt har varit något jag arbetat med att konkretisera och lyfta in i min pedagoggrupp. Att vara en medforskande pedagog som lyssnar in barnens frågor och vad de kan vara intresserade av. Utifrån barnens lekar vill vi inspirera och utmana barnen vidare med olika projektaktiviteter, men även utmana pedagogerna att tänka utanför boxen. Jag har även lyft vikten av att låta projektet vara levande i lärmiljöerna. Det ska synas vilket projekt barnen står i när man kliver in på avdelningen, såväl genom bilder och dokumentation som genom det material som finns framme och tillgängligt för barnen att utforska under hela sin dag på förskolan.

Här finns vår dokumentation för de 15 veckor som vi arbetade med temat på förskolan.

Projekt-Havet

(Exempelfilm och barnens ljudklipp återfinns nedan.)


Vikten av en förberedd introduktion av material och tekniker samt uppdukningar är något jag tror mina kollegor fått mer kunskap om. Nedan finns ett antal exempel och moment som vi jobbade med för att konkretisera förhållningssättet

Enligt Skolverket så utforskar barn ofta naturvetenskapliga fenomen och teknik via leken.

Medforskande i forskolan

Möt förskollärare som utforskar naturvetenskap och teknik tillsammans med barn och låter nyfikenheten och upptäckarglädjen styra. Ibland handlar det om vardagssituationer men oftast är det situationer som planerats av förskollärare och arbetslag.

Se film och läs materialet på Skolverkets webb

Moment: Vad vill barnen leka?

Projicering av såväl stilla som rörlig bild skapar en stämning och utmanar barnens lek. Min kollega fick följa och observera barnens lek under ett undervisningstillfälle med projicering som utforskande. Det var här barnen fastnade kring havet och undervattensgrottor. Jag föreslog att vi kunde lägga till material som knyter an till temat, som till exempel snäckor och havsdjur.

Havet Lärmiljö projicering i kub
Barnen bygger en undervattensmiljö och lärandet förstärks med en projicering

Moment: Vilken färg har egentligen havet? Vilken färg och form har vågorna på havet?

För att utmana barnen vidare introducerade vi ateljén och staffliet. Vid tidpunkten deltog min kollega i stadens satsning av Reggio Emilia institutets pedagogutbildning och ville därav testa på att introducera estetiska uttryckssätt kopplat till ett projekt. I detta moment gjordes en tydlig introducering av olika skapandematerial, samt att vi projicerade en havsfilm på väggen för att skapa en kreativ och inspirerande stämning för barnen. Min kollega uppskattade detta och höll sedan i målningen i flera omgångar.  Vi arbetade vidare med vågor och att introducera andra skapandetekniker för att ge barnen tillgång till flera olika sätt att utforska, undersöka och uttrycka sig.

Moment: Polyglutt

Utifrån förskolans transdisciplinära utforskande så har vi gjort en bokhylla tillgänglig i Polyglutt, innehållande litteratur kopplad till havet. Detta har vi använt oss av tillsammans med barnen.

Appen Polyglutt med titlar om havet

Moment: Havsdjur

Då barnen pratat om olika djur som lever i havet, uppmuntrade jag den andra kollegan att ta utforskandet vidare genom att introducera en ytterligare skapandeteknik.

Här kopplade jag på bildstöd och fokusord, alltså centrala ord och begrepp för barnens specifika utforskande. Dessa fokusord har varit en stor hjälp för min kollega att lära sig vilka ord och uttal som kan användas till ett specifikt moment i undervisningen. Det visade sig gynnsamt för hela pedgoggruppen att lyfta vissa ord och använda dem tillsammans med barnen för att gynna barnens språkutveckling och etablera det vi kallar för ett kunskapsrelaterat språk.

Moment: Barnens berättelser

Här har jag antagit en utmaning att låta hitta olika sätt för barnen att presentera eller skapa sina egna berättelser. Då mina kollegor har varierade tekniska förkunskaper så vill jag hitta ett sätt för dem att göra barnen delaktiga i att exempelvis kunna skapa en enkel film eller väldigt enkelt göra egna sagor.

En breddad bas – arbetet med tillgänglighetsmodellen 

I samband med vårt projekt arbetade vi med att utveckla våra basmiljöer. Vi pedagoger diskuterade kring vad för stationer och material barnen ska mötas med i vår innemiljö. En av basmiljöerna var ateljén som vi introducerades med vårt projekt. För analys- och kartläggningsarbetet använde vi oss av värderingsverktyget för tillgänglighetsmodellen, “fyrfältaren”. De fyra indikatorerna diskuterades och analyserades utifrån rummets tillgänglighet och genom barnobservationer.  Värderingsverktyget fungerade även för att dokumentera processarbetet med basmiljön och användes som en planerings- och utvärderingsdokument. 

Fyrfältare från SPSM
Fyrfältare från SPSM

Den fysiska miljön sågs över för det stora basrummet som senare skulle döpas till ateljén. Exempelvis flyttades ett staffli med en hylla s från ett rum till ett annat, det skapades en plats för att rita, klippa, konstruera med återbruksmaterial på ett av matborden. På så sätt skapades en mer tillgänglig ateljé, som var öppen under hela dagen. För att erbjuda barnen fler skapandeaktiviteter placerades även ett bord i anslutning till stafflit, där kunde barnen använda sig av lera eller skapande med naturmaterial.  

Pedagogerna har även arbetat med att ta fram bildstöd (materialetiketter) för att tydliggöra var materialet ska stå. Där har vi sett en tydlig koppling mellan bildstödet och att barnen numera är väldigt självständiga när det kommer till att plocka fram och bort material.  
 

Ur ett socialt perspektiv har vi sett många fördelar med att skapa flera olika stationer i ateljén. Barnen erbjuds olika val av aktiviteter och utforskande, en effekt av detta är att barnen kan hamna i olika gruppkonstellationer, då det är gemensamt intresse för en viss station som lockar.  Då stationerna inrymmer ett visst antal barn, har barnen möjlighet att vistas i ett mindre sammanhang.  

En av förutsättningar för lärandet var att pedagogerna genomförde en utarbetad introduktionsplan att möjliggöra att alla barn skulle få flera tillfällen att introduceras med att utforska olika estetiska uttryckssätt.  

Pedagogerna fick en fördjupad insikt att de kunde skapa en förskolemiljö där alla barn får möjlighet att delta, lära och utvecklas på sina egna villkor. Genom att vara lyhörda för barnens behov och uttryck, samt att anpassa aktiviteter och stöd efter individuella förutsättningar, kunde pedagogerna skapa en inkluderande och tillgänglig miljö som gynnar alla barns utveckling och utforskande. 

Om projektet

Utgångspunkten för projektet har varit att starta processer utifrån barnens intresse. Jag själv kan reflektera kring att jag saknade att arbeta mer på djupet med barnens tankar och erfarenheter. Kunde vi ha utforskat mer kring barnens lek? Varför blev det havet som barnen var “jätteintresserade” av eller var det egentligen de hemlighetsfulla undervattensgrottorna? Eller borde vi ha stannat till mer kring havsdjuren och utforskat mer kring livet i havet?

Projektet landade mer i en form av introduktion till ett processinriktat arbetssätt, inte minst för pedagogerna, mina kollegor. Varpå vi tillsammans med barnen konstruerade ett förslag till vad ett projekt kan vara. Exempelvis lades mycket fokus vid hur olika estetiska uttryckssätt kunde introduceras och även hur digitala verktyg kan användas i ett projekt. Utifrån ett perspektiv om att göra den digitala kompetensen tillgänglig för såväl barn som pedagoger så behöver de digitala verktygen introduceras gradvis och utifrån befintliga kompetenser, nyfikenhet och intresse.

Det inte är så svårt att låta estetiken och det digitala ta en naturlig plats i ett projekt, om man börjar i det lilla och greppbara

Reflektion från makerpedagogen Yoshiko

Ett av förskolornas basområden inom ramen för adekvat digital kompetens är multimedia, vilket blev en naturlig utgångspunkt i vårt läge. Multimedia som basområde innehåller de digitala verktyg som många av oss sidan tidigare är bekanta med på olika sätt; rörlig bild, foto, projicering, ljud, med mera.

Med andra ord tror jag att man behöver börja i det lilla och greppbara, och att det kan öppna ögonen för många som arbetar traditionellt, att det inte är så svårt att låta estetiken och det digitala ta en naturlig plats i ett projekt. Och, inte minst, man måste börja någonstans.

Influenser

Litteratur: I samma veva läste jag den inspirerande boken Estetiken i praktiken av Eva Tuvhav Gullberg, läs mer om boken och om olika upplägg här på hemsidan.
Pedagogutbildningen: En av kollegorna gick fortbildningen, vilket passade väldigt bra när vi arbetade med detta projekt. Kollegan uttryckte att Barn och naturvetenskap var en bok hen tog till sig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *