När Sundbybergs förskolor under läsåret 2022 startade upp sitt arbete utifrån SPSMs tillgänglighetsmodell blev makerpedagogen Ewa nyfiken på kreativa sätt att fördjupa barns och kollegors adekvata digitala kompetens utifrån idén om att bredda basen och skapa tillgängliga lärmiljöer.
Detta är ett inlägg och projektrapport utifrån Sundbybergs arbete med tillgänglighet tillsammans med SPSM. Fler rapporter hittar du under rubriken Tillgänglighet.
Ewa startade upp det didaktiska arbetet med att reflektera kring frågeställningen: Vad innebär det i praktiken att bredda basen? Jo, att alla barn oavsett funktionsförmåga ska få tillgång till och möjlighet att ta del av allt lärande och gemenskap i hela förskolans lärmiljö under hela dagen. Nästa steg blev således att undersöka på vilket sätt man kan tillgängliggöra förskolans digitala lärmiljö?
Ett sätt är att tydliggöra aktiviteter och instruktioner med hjälp av bildstöd och ritade tecken. Forskning visar att alternativ och kompletterande kommunikation i form av exempelvis bildstöd har mycket god effekt på barnet språkliga förmåga, i synnerhet om det introduceras i tidiga åldrar (Tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn | Föreningen Habilitering i Sverige). Forskningen omfattar i första hand barn med autism, men inom ramen för tanken om att bredda basen så blir bildstödet tyddliggörande för alla barn tex vid undervisnings -, rutin- eller övergångssituationer.
Utifrån stadens förskolors projekt, i samverkan med SPSM, föreslog Kvasars processledare att hitta några passande stödtecken från webbtjänsten Widgit Online till avdelningens legovägg. Uppgiften gjorde att Ewas nyfikenhet för bildstödets användningsområden och möjligheter för att skapa prototyper för nytt undervisningsmaterial i förskola växte. I webbtjänsten hittade hon en tärningsmall, vilken hon började innovera utifrån.
Med kunskapen om att förskolans språkavdelning har digitala verktyg som utvecklingsområde började Ewa ta fram hjälpmedel och material för att arbeta med programmering och bluebot på ett kreativt och roligt sätt.
Utifrån tärningsmallen tillverkade Ewa en tärning med olika djur på varje sida; ko, häst, gris, hund, katt och får. Barnens uppgift blir följaktligen att slå tärningen och programmera Blue-Boten till matchande tecken. Bluebotens bana för programmering var nämligen utformad med hjälp av kakelplattor, utrustade med ritade tecken -ett tecken för varje djur som finns på tärningens sidor.
Efter en presentation av uppgiften fick språkavdelningens kollegor frågan:
-Har ni lust att testa?
Intresserade och nyfikna tog de sig an uppgiften och kom tillbaka några timmar senare.
Responsen från kollegorna var minst sagt positiv.
-SUCCÈ!! Det blev succé. Vi upplevde att barnen närmade sig uppgiften med stort engagemang.
Det blev spännande för baren att utföra uppgiften i delmoment genom att först slå tärningen, följt av:
–Hur ska jag hitta till grisen? undrade barnen.
Pedagogerna återkopplade att uppgiften blev lite för svår eftersom barnen inte kan tecknen, och frågade:
-Kan du göra bild och tecken tillsammans som sitter på kakelplattorna?
Kollegornas engagemang och omedelbara respons blev i sig en stor motivation för Ewa att designa uppgiften för att möta såväl barn som kollegors behov för att ge förutsättningar för att tillgängliggöra barnens förändrade kunnande i aktiviteten.
SPSMs fyrfältare ett utmärkt verktyg för att synliggöra vilka insatser och göranden som vi kan lysa extra på
Tankar från makerpedagogen Ewa
Ewa menar att det signalerar ett värde i, och en omsorg för uppgiften, och inte minst ett kollegialt lärande. Det ger också tillfälle att utvärdera hur vi behöver designa våra lärmiljöer och undervisningssituationer för att ge förutsättningar för tillgängligt lärande. I ett sådant skede blir SPSMs fyrfältare ett utmärkt verktyg för att synliggöra vilka insatser och göranden som vi kan lysa extra på, men också utvärdera vad vi behöver tänka annorlunda om.
Tillsammans reflekterade barn och pedagoger mycket runt bilderna, de ritade tecknen och om programmeringen. Nollställ blev ett nytt ord, vilket yttrade sig i att ett barn upprepade begreppet under hela aktiviteten.
–Nollställ! Du måste nollställa.
Barnen verkade tolka uppgiften som om det vore ett spel; först byggdes en spelplan med kakelplattorna. Det i sig väckte intresse och öppnade upp för barnens eget designande då de sedan tidigare endast är bekanta med färdigt rutmönster på matta. Sedan skulle barnen slå tärningen, och slutligen programmera. När programmeringen inte blev som barnen tänkt, reflekterade pedagogerna över att barnen upplevde att det var Blue-Botens fel när den inte hamnade rätt.
–Hittar den inte dit?
Pedagogerna uppfattade att vissa barn inte riktig förstod programmeringen. För att förtydliga programmeringens funktion och göra instruktionerna likvärdigt tillgängliga för alla barn behövde pedagogerna utvärdera hur och om lärmiljön skapar förutsättningar för lärande. Efter en utvärdering av undervisningssituationen utifrån analys av den pedagogiskt tillgängliga lärmiljön började pedagogerna låta barnen programmera pedagogerna själva, och varandra, det vill säga de introducerade analog programmering.
För tillfället har språkavdelningen ett tema kring ”kroppen”. Vilket skapar utrymme för att designa prototyper för ett nytt programmeringsspel med bilder av kroppsdelar och med tillhörande ritade tecken. I designfasen av ett sådant spel märkte pedagogerna att tärningen som skrivits ut i Widget inte är så hållbar. Pedagogerna försökte förstärka tärningen med tejp, samtidigt som Ewa sökte på internet efter tärningar som möjligtvis kunde köpas in, men utan framgång. Utifrån tanken om stadens ständigt pågående arbete med att grunda, utveckla och utmana förskolepedagogernas och barnens adekvata digitala kompetens landade Ewa i idén om att laserskära tärningar i trä på Kvasar makerspace.
För att sprida kunskapen och tillgängligheten till olika sätt att närma sig analog och digital programmering så har Ewa designat och lasertillverkat varsin tärning till varje makerpedagog och enhet i Sundbybergs förskolor. Dessutom finns även projektets fokusord och bilder tillgängliga för nedladdning.
Material i pdf-format:
