Behöver barnen egentligen kunna rit-programmera? Varför? I förskolans uppdrag ingår att tillhandahålla barnen adekvat digital kompetens, där grunderna till programmering kan förslagsvis vara en del av en sådan. Men hur kan man som pedagog förmedla syftet med att programmera på ett lustfyllt, tilltalande och framför allt tillgängligt sätt för både barn och pedagoger?

Makerpedagogen Nadia på enheten Södra Rissne har formulerat en workshop i kombinerad skapandeprogrammering som visar sig både bli meningsfull och lustfylld för såväl pedagoger som barn. Genom att undervisa kollegor i metodiken och därmed etablera en kollegial delakultur, så tillgängliggörs en adekvat digital kompetens över hela staden, och därmed blir också mångfalden i olika sätt att uttrycka sig tillgänglig för fler barn.

Detta är ett inlägg och projektrapport utifrån Sundbybergs arbete med tillgänglighet tillsammans med SPSM. Fler rapporter hittar du under rubriken Tillgänglighet.

---

Syfte och upplägg 

Syftet med upplägget var att bredda basen med utökad digital kompetens samt skapa förutsättningar för en likvärdig förskola genom att sprida vidare mina kunskaper inom digitalisering och estetik till mina kollegor, i och utanför enheten. Dessutom ville jag nå fram till varje enskilt barn och pedagog på ett roligt och lustfyllt sätt så att de känner att de lyckas med aktiviteten. 

Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet samt till rekreations och fritidsverksamhet.

Ur Barnkonventionen

Målsättning

• Lära sig grundprinciperna i programmering
• Jobba med turtagning samt kommunikation 
• Bekanta sig med de kända konstnärerna inom abstrakt konst.  
• Samtala kring form, mönster och färg (matematik och geometri) 
• Jobba med olika uttryckssätt inom estetik  
• Lära sig olika målar samt skapar-tekniker. 
• Tänka nytt, abstrakt, logiskt, kreativt, våga göra fel. 
• Jobba med återbruk 

Metoder och verktyg för workshop

Uppgiften delas upp i flera steg med tydliga instruktioner där jag använder mig av bildstöd samt tecken som stöd för att instruktionerna ska bli likvärdigt tillgängliga för alla.

Här är några av mina metodval för tillgänglighetsarbetet:

• Kartläggning av tillgänglighet i aktiviteten genom fyrfältare (SPSM) 

• Verbal och fysisk imitation för att träna på barnens färdigheter.  

• Promptning- att hjälpa barnen att lyckas (se exempel i tabellen) 

• Metareflekterande dialog; ” Sådana dialoger kan vända barns uppmärksamhet från ett görande till ett reflekterande om hur och varför de gör och uppfattar fenomen och samband på ett visst sätt” (Att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Marie Fridberg& Susanne Thulin) 

Material: Bildstöd, Blue-Bot, 3D printad svans till Blue-bot, tuschpenna, stort papper, maskeringstejp, temperablock, penslar, sprayflaskor med grundfärger i, spillmaterial från laserskäraren (återvinning), lera, diamantstenar, mosaik.

”En robotbil! Sådant har vi på förskolan”

Ett barn som kommer till Kvasar och ser robotarna!

Process

Vid flera tillfällen har jag tagit emot några pedagoger och barn i åldrarna 3-5 på Kvasar och jobbat med en aktivitet kring ritprogrammering. Vissa av barnen och pedagogerna har besökt Kvasar för första gången. För att hålla fokus och koncentera sig just på ritprogrammeringen har jag använt mig av visuellt stöd i form av instruerande bilder, och delat upp aktiviteten i flera steg.  

Steg 1: Samling. Välkommande. Introduktion. Bemötande. Vilka är ni? Vem är jag? Vart befinner vi oss?  
Jag berättar om aktiviteten med tydliga instruktioner och med hjälp av AKK, det vill säga bildstöd samt tecken som stöd 

Steg 2: Vi låter barnen vara roboten.  
Hur många steg långt är pappret? Hur många steg behöver vi ta för att komma till andra sidan och på sidan? Därefter testar barnen att programmera själva roboten.  

Introducering av bildstöd samt tecken som stöd för begrepp som: Framåt, Bakåt, Vänster, Höger, Sväng, Sekvens, Programmering, Robot. 

Steg 3: Från det abstrakta till det konkreta. Vi programmerar själva Blue-boten med en fäst tuschpenna på så att den ritar olika geometriska former, mönster, grafisk design (Ritprogrammering). 

Bildstöd samt tecken som stöd används för begrepp som: Rita, Former, Cirkel, Triangel, Rektangel, Kvadrat, problemlösning, mm. 

Steg 4: Teknik plus Estetik. Vi tar inspiration från kända konstnärer i abstrakt konst. Tittar tillsammans på kända verk och pratar med barnen om vad en konstnär gör, anpassat utifrån barnens ålder. Därefter färglägger vi vår ”Ritprogrammering” med temperablock. Här kan man få barnen att experimentera med färger och blanda fram olika nyanser.  Samtidigt som vi jobbar med återvinning och återanvänder mallar från laserskäraren för att skapa mönster. 

Bildstöd samt tecken som stöd på begrepp som: Konstnär, Konst, Måla, Färg, Nyanser, Mönster, Former.  

Vasilij Kandinskij- abstrakt konst

Hilma af Klint : kartor över osynligheten

Barnen tar inspiration ur boken: ”Hilma af Klint : kartor över osynligheten” som vi fick från ledningen i samband med vårt projekt ”Barnen möter konst”

Citat från barnen i samband med att de målar eller efteråt i reflektion

” Vi har målat och sprayat idag”

”En konstnär är någon som ritar fina tavlor”

”En konstnär kan måla jättebra”

” Det ser ut som landskarta!”

”En paraply”

”Det blev glasögon”

”En klubba!

”En ballong”

Hur ser vi att barnen har lärt sig och tagit intryck av konstnärerna? Barnen inspireras av projektet och ritar abstrakt konst i spontana situationer

Steg 5: Vi bygger vidare på Blue-bot konsten där vi använder oss av olika material som diamantstenar, mosaik eller lera. 

Barnens delaktighet och inflytande

Ett barn ritade ett mönster som såg ut som mosaik. Pedagogen uppmärksammat det: Vet ni vad mosaik är?  Ett barn:” Mosaik säger man på mitt språk också! Det är små bitar som sitter ihop” 

Andra barn blev genast inspirerade och hämtade små saker att lägga egna mosaik med.

”Mosaik säger man på mitt språk också! Det är små bitar som sitter ihop” 

Flicka 4 år i metodutveckling

Barnen hittar nya uttrycksformer

Samtidigt föddes en idé om att man kan kombinera Blue-bot-konsten och lerspråket. Här skapas berättelser kring det barnen format i leran. 

”Mitt mönster såg ut som ett hjul i början men nu är det en jordgubbstårta”

Steg 6: Metareflekterande dialoger. Reflektera tillsammans med barnen och pedagogerna kring aktiviteten. Vad och hur har vi gjort idag samt vilka ord och begrepp vi har lärt oss?

Fyrfältaren till pedagogerna för att reflektera kring tillgängligheten. 

Begrepp: Programmering, Kommando, Sekvens, Problemlösning, felsöka, framåt, bakåt, vänster, höger, radera, pausa, omprogrammera, karta, tuschpenna, 3D skrivaren, Blue-bot, silverpenna, konstnär, cirklar, trianglar, halvcirkel, krock, lösning, symbol, återbruk, återanvända, bildstöd, reflektera, diamantstenar, mosaik, mönster, grafisk design, lera, forma, rulla, … 

Spridningseffekt: 

De pedagogerna som deltagit i mina workshops på Kvasar eller har visat intresse för Blue- botkonsten fick varsin svans till Blue-bot så att de kunde fortsätta med aktiviteten även på förskolan och sprida vidare det de har lärt sig till sina kollegor och barnen. Jag bad dem om återkoppling med ifylld fyrfältare och dokumentationer från deras gjorda aktiviteter.

Selma Suleiman och Atia Joujo jobbar på förskolan Plutos yngrebarnsavdelning.

Selma och Atia blev inspirerade av mitt arbete och funderade kring hur kan man introducera och tillämpa Blue-bot-konsten för de yngre barnen.  Selma tyckte att det var viktigt att börja från grunden och först introducera själva Blue-boten till barngruppen.

”Vi har många barn som är nyinskolade och aldrig har sett en Blue-bot förut” 

Selma. Pedagog på Förskolan Pluto

Hon har använt sig av bildstöd till symbolerna i lite större format för att se hur barnen använder sig av visuell information för att lösa uppgifter. Hon har även använt fysisk och verbal prompt. 

Atia introducerade själva ritprogrammeringen till barngruppen.  

”Många barn på vår avdelning använder sig av icke verbal kommunikation och då måste jag vara närvarande och vägleda barnen i deras tänkande samt sätta ord på det de gör och försöker förmedla”. 

Enligt Atia har även några vårdnadshavare tagit del av projektet vid hämtningen och då förklarade Atia att det är ett sätt att jobba med digitalisering och estetik på förskolan. 

Citat från barnen:

”Det är bil”

”Bilden har ögon”

”Bilen har ögon”

”Bilen tutar”

Bilen blinkar”

Både Selma och Atia tycker att man bör upprepa samma typ av aktiviteten med tydliga instruktioner vid flera tillfällen så att barnen närmar sig lärandet.  

Marim Marcos jobbar på förskolan Pjäsbackens äldrebarnsavdelning

Marim har besökt Kvasar med en barngrupp och varit med på min workshop om ritprogrammering. Mariam fick en idé om att koppla Bluebot-konsten till deras projekt, ”Min favoritplats i Rissne”, och skapat kartor över Rissne tillsammans med barnen. 

Ett barn har ritat Hemköp för att där brukar hen handla leksaker.

Ett barn har ritat Hemköp för att där brukar hen handla leksaker. Ett annat barn ville att jag skulle skriva ”Isbiten” -en skridskobana i en av cirklarna för att där kan man lära sig åka skridskor.

Förskolläraren Aida Zandiyan jobbar på Pjäsbackens förskola yngrebarnsavdelning.  

”Vi hade ingen svans till Blue-boten i början så jag bara tejpade fast tuschpennan på Blue-boten och började ritprogrammera med barnen” 

Det är intressant att olika pedagoger på olika förskolor bygger och utvecklar på varandras erfarenheter i samma projekt. 

Makerpedagogen håller workshop för inspiratörer och kollegor

Jag har även i mitt uppdrag att hålla workshops med enhetens inspiratörer, för att de i sin tur kan sprida kunskap och material vidare ut på avdelningarna. Under denna träff gick vi igenom syftet med ritprogrammeringen samt tillämpar SPSM-perspektivet med t ex fyrfältaren (se ovan).

Alla deltagare fick göra en egen analys av sin avdelning och vilka möjligheter och hinder man såg på sin avdelning för att tillgängliggöra det för barnen

Citat från inspiratörerna:  

Hur kommer workshoppen barnen till gagn? Hur tar vi det vidare? 
”Vi kan introducera tekniker för barnen och ge dem möjligheter att testa och använda deras fantasi” 

”Jag kan inspirera våra andra avdelningar på Basmöte genom en liten workshop. Ska skriva ut bilder från idag och visa till andra” 

” Vidareutveckla aktiviteten genom att jobba med lera, måla och rita” 

” Sprida vidare på våra reflektioner genom workshops” 

Vad tar ni med er från utifrån tillgänglighetsmodellen? 

”Hur enkelt det är att göra en lärorik och pedagogisk aktivitet med barnen genom att använda digitala och analoga förutsättningar” 

” Jag kommer att fundera på våra brister och förbättra verksamheten genom att utveckla den pedagogiska miljön och pedagogiska aktiviteter” 

”Tillgänglighet, Tydliggörande pedagogik, Adekvat digital kompetens” 

Hur kändes det att binda samman robotik, estetik med tillgänglighet? 

”Tvärdisciplinärt lärande, Estetiska uttrycksformer, Tilltalande/synliggörande, Konsten att lära sig på olika sätt” 

”Man kan skapa konst genom digitala verktyg som Blue-bot.” 

” Det känns bra att se hur man kan använda alla dessa tekniker på en och samma gång tillsammans med barnen.” 

Avslutande reflektion 

Det har varit otroligt spännande och lärorikt att jobba med det här projektet. Som förskollärare och makerpedagog tänker jag hela tiden på hur man kan koppla aktiviteter inom digitalisering till de olika områden i läroplanen så att lärandet blir hållbart.  

Jag tycker att det är viktigt att planera och genomföra undervisningen med ett tydligt syfte men samtidigt våga experimentera och utveckla vidare aktiviteten utifrån barnens och pedagogernas delaktighet och inflytande.  (Empatisera, Definiera, Idegenerera, Prototypa, Testa) 

För att göra mina workshops tillgängliga för alla barn och pedagoger har jag använt mig av SPSM-modellen och tydliggörande pedagogik. 

Barn lär sig på olika sätt och befinner sig i olika kunskapsnivåer. Genom att använda bildstöd och tecken som stöd kan man förtydliga svåra begrepp och samtidigt skapa struktur och begriplighet i aktiviteterna. Jag tycker också att det är viktigt att reflektera kring Hur, Varför och Vad vi gör tillsammans med barnen och pedagogerna. Här har metareflekterande dialoger varit till hjälp. 

Jag ser att aktiviteten med bluebot-konst har spridit sig inom och utanför enheten och pedagogerna uttrycker att detta är väldigt enkelt sätt att jobba med digitalisering och estetik i förskolan. 

Jag vill tacka alla barn och pedagoger som deltog och delat med sig av i mitt projekt. Det har varit en intressant och givande lärandeprocess för mig och alla inblandade. Tillsammans gör vi skillnad.