Reflektioner från en makerpedagog efter 15 workshops

I samband med att corona-viruset vänder upp-o-ned på verksamheterna och alla rutiner valde ändå enheten Rissne-Hallonbergen att försöka göra det bästa av situationen. I del 1 beskriver Makerpedagogen Ewa sitt arbete när hon tagit emot enhetens förskolor i en serie workshops om skapande och programmering, och i del 2 skriver hennes chefer om resonemangen bakom.

Del 1: Reflektioner från en makerpedagog efter 15 workshops
Del 2: Att driva utvecklingsprojekt under Coronakrisen


I januari skrev jag här på bloggen om mitt utvecklingsarbete på enheten Hallonbergen-Rissne och den 23 januari kom första gruppen. Jag började med min egen förskola som jag hade räknat ut skulle ta nästan hela våren.

4 barn och en pedagog kom två gånger var och jag började med barnen födda 2015. Innan besöket pratade jag eller en kollega med barnen om Kvasar och frågade:

– Vad är en robot?

-Vad gör en robot?

Barnen fick även rita robotar som jag sedan satte upp på legoväggen. De skulle bygga roboten/robotarna efter deras teckning. Och vilka teckningar och byggen det blev och vilka bra idéer barnen hade om vad deras robot kunde göra. Det blev många städrobotar men även regnbågsrobot och glad-robot med mera.

Innan vi gick till Kvasar fick barnen välja mellan två aktiviteter. Jag visade dem en Bluebot och en Lego WeDo – och så fick barnen välja mellan dem. Det flesta valde BlueBot. Min tanke var att barnen skulle börja med att programmera en kompis med hjälp av pilar, men så blev det inte. Barnen la ut pilarna sedan gick de själva eller tillsammans. Det är så roligt när barn hittar på egna lösningar.

Jag hade förberett två olika övningar, ena gången fick barnen bygga banor med kaplastavar och andra gången hade jag gjort två olika mattor med utmaningar och uppgifter. En matta med frågor och övningar och en annan matta med olika platser som t ex bibliotek, lekplats, polisstation och där skulle Blueboten hämta upp en Legofigur.

Några av barnen, födda 2014, från min förskola Eddagård har varit på Kvasar flera gånger och just den gruppen var mogna att bygga Tramsbottar. Här finns tramsbotten beskriven. Barnen har fått komma i kontakt med flera nya material och verktyg som balsaträ, elefanttråd, elmotor, batteriehållare, eltråd, tryckknapp för att sätta på och bryta strömmen, avbitartång, kabeltång, lödstation, limpistol och lysdioder, m.m.

Löda har barnen inte fått gjort helt själva utan jag har hjälp de. Barnen har varit intresserade och tyckt de varit roligt under hela processen. Ett barn tyckte det luktade som rostad macka när han lödde.

Elefanttråden ska man sticka igenom balsaträet och det har varit det svåraste momentet, men tillsammans löste vi det med hjälp av tänger.

Barnen undersöker ett av visiren som vi producerade på makerspace

Barnen har sedan fått flera tillfällen att dekorera sin tramsbottar och som de har dekorerat. Men efter att tre tillfällen med tramsbotar kom coronaviruset. Många barn på enheten blev plötsligt hemma och de barn som var på förskolan hade ju redan varit på Kvasar. Vad gör jag nu?

Jag hade hört att en förskola i vår enhet var intresserad, så jag gick till mina chefer och frågade om jag kunde ta emot dem på Kvasar. Vi diskuterade fram och tillbaka, pratade med Per Falk om risker och eventuell fallgropar. Men till slut ansåg vi alla att vi hade en möjlighet att nå ut till alla de pedagoger som ännu inte varit där då många av kollegorna hade väldigt små barngrupper plötsligt. Dessutom kunde vi hjälpa till med att skriva ut visir till vården och äldreboenden.

Upplägget för 15 grupper

Under 8 dagar tog jag emot 15 grupper. 12 pedagoger och ungefär 21 barn från andra förskolor i vår enhet har nu varit på Kvasar. Upplägget var att alla skulle få prova att:

1. Programmera

2. Jobba med Green Screen

3. Bygga på Legoväggen

Våra barn på Eddagård som hade erfarenhet från makerspace innan var förberedda på ett helt annat sätt. De hade lättare att koncentrera sig. Barnen från de andra förskolorna hade inte fått samma introduktion, så barnen ville första tillfället testa och utforska allt på en gång. Det blev lite rörigare. Men redan på andra mötet tyckte jag var barnen mer fokuserade.

Här insåg jag att det är viktigt att förbereda barnen på vad de kommer att få uppleva och hur man måste uppföra sig bland alla verktyg och allt material, och att det är lite annorlunda miljöer från förskolan.

Det har varit fantastiskt roligt att möta alla engagerade, intresserade, utforskade, nyfikna och vetgiriga barn. Och kollegor. Nästan alla barn har fått göra en bild eller en video med hjälp av Green Screen. Barnen har själva varit delaktiga i skapandet genom att välja bild/video t ex hav, skog, djur, ändra storlek om de ska var små eller stora, posera sitta eller stå och mycket mer. Ibland har barnen lärt sig så fort att de sedan lär sina pedagoger.

Vi har också målat fram en video i Green-Screen. Det har verkligen fångat barns och pedagogers intresse och förundran.

Hur gick det till? Wow! Legofiguren badar!

Barnen har programmerat med Blue-boten, och man kan se en så stor skillnad mellan barn och hur de tar sig an problem och utmaningar. En del barn trycker bara ett kommando och sedan ‘GO’ för att få se roboten röra sig. Medan andra trycker flera kommandon, har längre resonemang och kan även resonera och förklara för oss pedagoger vad den vill ha gjort. En del kommer på hur man programmar på en gång medan andra tar det längre tid för och så är det för oss pedagoger med. Vi är olika och det är tur det.

Vi har använt de olika aktivitetsmattor men även byggt banor och ritat på klinkerplattor. Några grupper har byggt Duplotågbana som de har programmerat med Ipaden. Det har verkligen varit populärt och vilka dialoger, diskussioner och resonemang det blev.

Lärdomar

Första mötet med grupperna var det kanske mest jag som visade och gjorde aktiviteterna tillsammans med barnen och andra mötet tog jag ett steg bakåt och mina kollegor fick utforska mer tillsammans med barnen. Jag har lärt känna mina kollegor från andra förskolor bättre på de här dagarna och det har verkligen varit roligt.

Att lära ut digitala verktyg på det här sättet har varit en ny erfarenhet och utvecklat mig. Det har tvingat mig att gå tillbaka till min egen kunskap coh sätta ord på så självklara saker.

Grupper med 4 barn tycker jag har varit bäst, ett par gånger har det varit lite större grupper och då är det svårare att få till ett bra lärande. Alla barn vill komma tillbaka och jag har märkt att om man frågar barnen när de går från Kvasar vad som varit roligast blir svaret ofta det sista de gjort.

Jag har nu fått mail från kollegor om att de håller på att utveckla ett IKT-rum och fått undringar om Green-Screen, dokumenthantering och Pixabay Det är verkligen roligt att pedagogerna fortsätter sitt utforskande av de digitala verktygen på deras förskolor.

Min målsättning

Jag minns första gången jag träffade Pelle och vi satte igång med att bygga en studio på Edddagård. Då var min ambition:

Jag vill undersöka om en lärmiljö med monterad och testad utrustning, där det finns inspirerande och genomtänkt material ständigt tillgängligt kan ta bort vissa teknik- och tidströsklar för mig och mina kollegor. Dessutom vill jag se om samtalen om internet blir annorlunda efter det att barnen prövat Green screen.

Det har alltid varit mitt mål att nå ut till fler, få fler intresserade av olika verktyg, nya arbetssätt och att flera skulle få komma till Kvasars underbara atmosfär, och så har det verkligen blivit.

Tack alla barn och pedagoger för visat intresse och alla härliga möten. Det har verkligen varit roligt, utmanande, lärorikt och ibland frustrerande när tekniken i riktigt ville som vi ville.

-Hej Kvasarfröken!

Jag är så tacksam att mina chefer stöttar mig i mina projekt. Lika tacksam är jag att Pelle alltid är så positiv och att jag får tillgång till makerspace-lokalen och alla digitala verktyg.

-Hej Kvasarfröken! sa ett barn till mig när vi träffades på gården. Så stort tack från Kvasarfröken Ewa.

One thought on “Reflektioner från en makerpedagog efter 15 workshops

  1. Tack Ewa för att du har gjort KVASAR till ett mötesplats där barnen utforskar och undersöker med glädje.
    Tack alla barn och pedagoger som var med, väldigt spännande och givande vecka. 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *