Tunnlar – ett högläsningsprojekt för yngre barn

Caterina Savarese Capotondi är barnskötare på Bäverns förskola i enheten Golfängarnas förskolor. Här har hon beskrivit ett tvärdisciplinärt projekt som består av flera språkstärkande arbetssätt samt estetik och teknik. Helena Aldén som är pedagogisk utvecklingsledare och makerpedagog på enheten har bistått som bollplank. Denna text utgör ett exempel på hur förskolan jobbar med språk, tillgänglighet, estetik och teknik. Se fler exempel under material och Tillgänglighet.

Del 1: Tunnlar – ett högläsningsprojekt för yngre barn

Del 2: Reflektion och tips (kommer efter sommaren)


Bakgrund

Den betydelsefulla högläsningen – med barn i förskolan av Maria Heimer

Under hösten 2021 deltog en av pedagogerna på avdelningen Trollet på Bävern vid en föreläsning om högläsning för yngre barn med Maria Heimer, svensk bibliotekarie, fackboks- och läromedelsförfattare, som biblioteket i Sundbyberg anordnade för pedagoger i förskolan.

Maria pratade mycket om att man kan skapa intresse för böcker och högläsning genom att göra det lustfyllt och intressant för barnen på olika sätt, med tex konkret material.

Föreläsningen och boken som följde med, full med praktiska tips, fick pedagogerna på Trollet att känna ”Nu kör vi, nu gör vi det!

Hur startar vi det?

Arbetslaget startar med en noggrann planering, med utgångspunkten att alla barn på avdelningen ska både vara föremål för, och driva fram aktiviteten.

”Hur-et” skrivs med fokus på våra mål och utifrån barngruppen. Att arbeta i mindre grupper per gång, ta fram visst material, och böcker till varje grupp utifrån de förmågor och intressen som finns i barngruppen, blir grundpelare för att komma i gång.

Det bestäms att högläsningsaktiviteterna ska utföras systematiskt och konsekvent på förmiddagarna, som en väsentlig del av de övriga vardags- och veckoaktiviteterna.

Vad vet vi?

  • När barn är små har de inte förmågan att skapa bilder inne i sina egna huvuden för att berättelsen ska få liv.
  • De behöver bilderna.
  • Vid högläsning lär sig barnet att följa orden över sidorna från vänster till höger och att vända sida.
  • Det underlättar för dem att själva lära sig läsa senare.
  • Vid högläsning tränar barnet sin koncentrationsförmåga
  • Vid högläsning uttalar man orden mer precist och tydligt. Det hjälper barnet i sin språkliga utveckling.
  • Högläsning stimulerar ordförrådet och läsintresset.

Dessutom…

Genom pedagogutbildningen får arbetslaget inspiration att arbeta med ”börjor”.

Börjor” handlar om att starta upp aktiviteter på ett intressant, spännande, meningsskapande och estetiskt sätt för att ta till vara på barnens hundraspråkighet. Sådana iscensättningar, som de egentligen heter, ger pedagogerna ett smidigt sätt för att kunna se vad barnen är intresserade av och därefter arbeta vidare. Utifrån det får pedagogen idén att bygga upp ”börjor” med sagomiljöer utifrån böcker och sagor som barnen känner igen.

Kort- och långsiktiga mål

  • Skapa intresse och glädje för litteratur, texter och läsning.
  • Utmana barnens intresse för läsningen med roliga och spännande språkaktiviteter.
  • Fånga och stötta barnens språkträning till återberättande av de lästa texterna i grupp och individuellt.
  • Utveckla förmågan att samtala om de lästa texterna.
  • Utveckla förmågan att återberätta eller skapa egna berättelser.

Inventering av böcker

Inspirerade av föreläsningen med Maria Heimer började vi att inventera alla böcker på avdelningen. Vilka böcker har vi, hur är de presenterade och hur är de sorterade? Hur kan man göra det lättare för barnen att hitta böcker de är intresserade av?

Vi sorterar dem efter de litterära genrerna som Maria Heimer beskriver i sin bok:

  • Pekböcker
  • Småbarnsbilderböcker
  • Narrativa (längre berättelser)
  • Faction (fakta-fiction böcker)
  • Siffror och ABC
  • Rim och ramsor
  • Andra språk

Alla barn och pedagoger hjälps åt att sortera, stapla böcker av samma sort på samma hög, ta fram lådor och färgade teip. Barnen vill gärna lyssna på böckerna innan de stalls i ordning. Därför leker de läs-stafett mellan pedagogerna en lång stund. Efteråt  märker vi upp alla böcker med olika färgade tejpbitar, en färg för varje genre, samt märker vi upp lådorna och hyllorna.

Barnen sorterar nu böckerna på egen hand på bokhyllan. De vet att bokens tejpbit ska ha samma färg som tejpbiten på lådan/hyllan.

Sagovärldar

Vi började med att bjuda in barnen i mindre grupper till flera ”sagovärldar” där de fick bekanta sig med välkända sagor/böcker. Vi byggde upp scenografier med hjälp av rekvisita, dockor, projektor, dokumentkamera, ficklampor och böcker. Barnen var fria att gå in i ”världarna” med hela kroppen i sin egen takt.

Vi upptäckte snabbt att ett barn inte alls var speciellt intresserad av böckerna eller något av det konkreta lekmaterialet men däremot tekniska saker som tex ficklamporna. Vi utmanade hen genom att berätta att lampan behövs för att kunna läsa boken och då hjälpte hen till att belysa det som behövdes.

Ficklampan är bra till mycket och barnet får en viktig roll!

Pedagogen stöttar dem i deras undersökningar och erbjuder sig att läsa för de enskild eller i grupp på barnens villkor. Genom att skapa dessa sagovärldar upptäckte vi att barnen blev ännu mer intresserade av högläsning och böcker och ville gärna sitta och läsa eller leka med materialet i sagovärldarna.

Högläsning med dokumentkameran

Vi använder dokumentkameran och projektorn för att läsa böcker. Barnens intresse för att läsa högt för varandra väcks. Först är pedagogen som läser för gruppen, sedan blir barnen tillfrågade att testa verktyget. Barnen samarbetar, turas om och visar uppskattning för varandras uppläsning. Det är ny teknik för dem och den positiva responsen från kompisarna gör att alla vågar testa vidare och fortsätter läsa för varandra längre stunder.

Barnet som inte är så intresserad av böcker får här ett nytt verktyg för att närma sig böcker och högläsning, vilket hen verkligen uppskattar. Ett annat barn med svårighet med det verbala språket tar plats och läser högt sin utvalda saga för gruppen.

Boken ’Bojan och tunnelbanan’ blev ett startskott för utforskande om bl a tunnebanan

Bojan och tunnelbanan

Efter ett tag uppmärksammade pedagogerna att vissa barn är särskilt intresserade av boken ”Bojan och tunnelbana” som ligger i vår bokhylla.

Dessutom fanns ett stort intresse för fordon hos de flesta i gruppen just då och därför bestämmer pedagogerna för att arbeta mer med den boken. Barnens frågor:

  • Var tar tunnelbanan vägen?
  • Hur bygger man tunnlar?

Tunnlar och tunnelbanan

Vi utmanar nu barnens intresse för tunnelbana och tunnlar och bygger upp sagomiljöer som handlar om det istället. Vi projicerar videos om tunnelbygge med sprängning på väggen. Vi bygger en ”jättetunnel” med stora madrasser och filtar. Vi använder våra ”vita paket” till att göra en ”sprängningsvägg” där barnen kan spränga genom att med kraft ha sönder väggen.  Vi ställer fram många böcker om fordon så barnen hela tiden har nära till dem. 

Ord och begrepp

Barnen leker, undersöker och testar både med det konkreta materialet och projiceringen på väggen. De börjar sätta ord på vad de upplever, de kör, lastar, fraktar, spränger, bygger och lyser i den mörka tunneln.

Barn upptäcker ord och begrepp

Vi utvidgar aktiviteten med en utflykt till närmaste tunnelbanestation. Barnen åker tunnelbana och är med och spelar in en egen video om ”tunnelbana och tunnlar”. Bilderna och videon som tas, spelas upp vid nästa högläsningstillfälle.  Vi kan konstatera nu att tunnlar verkar vara det som barnen är mest fascinerade av. 

Barnens kommentarer:

”Vår tunnelbana!”

”Mörkt!”

”Tunnel!”

Bibliotek

Vi kontaktar biblioteket och går dit för att ta fram flera böcker i tema ”tunnlar” och ”tåg” för yngre barn. Barnen väljer allt oftare att bläddra i böckerna och ber pedagogerna att läsa för dem. Barnet som inte alls hade något intresse för böcker går nästan alltid först nu och hämtar en bok innan hen börjar leka. 

Barnens hundraspråkighet

Efter att barnen fått utforska och byggt tunnlar med madrasser och kartonger så vill vi låta dem använda även andra material. I reflektionssamtal med vår pedagogiska utvecklingsledare kommer vi fram till att låta barnen få arbeta med lera för att skapa tunnlar. Vi ställer bara fram den i hallen medan barnen bygger hinderbana.  Alla lockas inte av det på en gång. Men ett barn antar utmaningen och börjar bygga, med små klumpar i taget. Barnet mäter och testar tills flera tåg kan köra i tunneln. När de andra barnen ser hur hen lyckas så vill de också vara med och bygga. 

Lera och 3D-scanning

Barnen vill gärna leka med sina lertunnlar men de är alldeles för sköra. Eftersom vi sen tidigare fått hjälp med att 3D-printa delar till vår tågbana så fick vi idén att det kanske går att printa barnens lertunnlar.

Vi testade att använda ipaden som en 3D-scanner

Utvecklingsledaren Helena provade olika appar och kameror, bland annat 3D Scanner App, för att försöka göra en modell av lertunneln till en 3D-modell, men resultatet ger ingen perfekt modell vid första försöket. Men vi blir sugna på att testa det här igen, kanske i barngruppen nästa gång!

Flerspråkighet och intresset för tunnlar svetsas samman

Kunskapsrelaterat språk och flerspråkighet

Efter en föreläsning med Åsa Wedin om flerspråkighet i förskolan, vill vi nu få in flerspråkigheten i projektet. Därutöver tittar vi på våra pedagogiska forum på en film om ”Språkpromenad” från Skolverket.

Språkpromenad från Skolverket

En pedagog inspireras och börjar fokusera mer på de olika begreppen i projektet, kunskapsrelaterat språk, och hur man kan arbeta medvetet med att identifiera vilka ord och begrepp barn upptäcker och behöver för att förstå ett visst sammanhang.

Språkmall för projektet

”På vilka språk kan vi prata om…”

Vi hänger en stor plansch i hallen med bild och text på de ord och begrepp som barnen visat mest intresse för under hela aktiviteten. Vårdnadshavare och pedagoger med annat modersmål erbjuds att fylla i. Det sker då och då samtal runt planschen där vårdnadshavare pekar och pratar med sina barn om de olika begreppen när de står i hallen och engageras i barnens aktivitet.

I och med det här har barn med annat modersmål uppmärksammats på ett sätt som skapar nyfikenhet och glädje för hela gruppen.

Slutord

Med det här projektet har alla barn på avdelningen haft glädjefyllda lärandeaktiviteter där vi pedagoger har varit en viktig del av den stimulerande och tillgängliga lärmiljön.

Då vi äntligen arbetat med högläsning på ett strukturerat och tvärdisciplinärt arbetssätt har allas ”ryggsäckar” kunnat komma till nytta på ett oväntat sätt: pedagogernas, barnens, vårdnadshavarens och övrigas utanför avdelningens gränser.  

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *