Makerpedagogen Ewa Söderström testar Eva Tuvhav Gullbergs Estetik & Teknik-projektet Tanketrådar.

Dag 1: På avdelningen

Allt började med att jag hade en stund över för att måla socklarna till estetikprojektet Tanketråden. Allt är helt oplanerat och jag går på känsla. Jag la ut alla klossar mitt på bordet och ställde fram vit färg och penslar. Barnen började förstås måla på en gång och då jag plötsligt kom på ”- Javisst ja, sluta måla jag glömde en sak.” Iväg och hämta sandpapper. Kommer tillbaka och frågar barnen: ”Är det någon som vet vad det här är eller vad man ska göra med det?” Inget av barnen hade sett eller visste vad man gjorde med det eller vad det heter. Mitt egna lärande: planera bättre. Barnen kan utforska och undersöka sandpappret och träklossen på samma sätt som elefanttråden.

• 

• 

• 

Nu var det dags att måla träbiten. Här hade barnen olika strategier. De flesta barnen var väldigt noga och koncentrerade, de målade tunt och jämt kring sockeln. Medan ett barn inte var så noga utan kladdade mer på färgen. Det blev tjockt och ojämnt och kom mer på fingrarna Det barnet hann måla 7 stycken medan de andra barnen två tre stycken. Mitt egna lärande: Ge barnen två var som det står i Evas blogginlägg. Planera bättre!

Dag 2: På Kvasar

Barnen fick var sin elefanttråd och jag frågade om någon visste vad det heter. Ingen visste. Jag sa att tråden heter först som ett djur och sedan tråd. Det djuret har en snabel.

Ett barn sa:-Jag vet, en liten mus.

-Ja, näbbmus har som en snabel, men det var inte det djuret jag tänkte på. Det här är ett större djur.

-En elefant.

-Elefanttråd. Kom ett barn på då som varit med och gjort Tramsbottar.

Barnen fick var sin tråd och jag fråga hur den känns.

-Mjuk.

-Den följer efter vad jag gör med den.

-Det är jättehård här längst ut på kanten.

-Elefanter är mjuka.

-Kall.

-Min är varm för jag har hållit i den.

-Den luktar magnet.

Barnen började skapa med en gång, så medan de undersökte och utforskade elefanttråden, så hade barnen gjort en katt, en cirkel, en skatt, en ballong. Nu gav jag barnen fler trådar så att alla satt med fem elefanttrådar var. Här hade barnen olika strategier: Ett barn gjorde alla fem trådar nästan likadana. Fem cirklar. Ett barn satte ihop alla trådar till en jättebro. Ett av barnen gjorde fem helt olika konstverk. En ballong, en helikopter, en snigelballong + två till. Ett barn gjorde två saker. En skatt och ett hus.

Barnen fick nu var sin sockel för jag hade bara sex stycken med hål i. (mitt fel, hade bara gjort hål i så många och trodde jag skulle hitta en hammare på Kvasar). Barnen satte i den tanketråd som de tyckte bäst om. Han som hade gjort en bro fick två men det bara ramlade.

-Hur ska vi göra så den kan stå upp?

-Kludd.

Nu fick barnen var sin ficklampa och började lysa på sina tanketrådar.

-Wow!

-Det blir större och mindre!

-Coolt!

-Det blir två.

• 

• 

• 

Barnen håller på och belyser konstverken en stund tills ett barn märker att de ser sig själva i fönstret som finns mellan de olika rummen på Kvasar. De tycker de ser ut som spöken. Här skrattar och skojar de med den upptäckten och nu har barnen varit koncentrerade en lång stund och plötsligt är de iväg på annan typ av utforskande och äventyr på Kvasar.

Mitt eget lärande: Tills nästa gång. Spela in. Jag tycker det är svårt att dokumentera och vara helt närvarande. Jag är hellre närvarade och är med i deras utforskande men då missar man också lätt de små och men viktiga detaljerna.