En likvärdig förskola – myt eller verklighet?

Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor

Under 2018 gjorde Skolverket en kvantitativ studie av utvecklingen över tid för elever i slutet av grundskolan. Analyser visar att familjebakgrunden, elevernas socioekonomiska villkor och skillnader mellan skolor har stor betydelse för skolresultaten. Detta gäller även för förskolan tycker vi.

Området Rissne/Hallonbergen har en hög andel barn med annat modersmål än svenska och med en svag socioekonomisk förhållanden. Segregationen har ökat och barn med olika bakgrund möts ofta i våra förskolor. Skillnaderna mellan förskolornas förutsättningar har också ökat och förskolans socioekonomiska barnsammansättning har fått större betydelse för att ge en likvärdig undervisning till barnen som stödjer dem. Men hur ska vi erbjuda en likvärdig förskola för dessa barn? I vilken utsträckning klarar vi av att kompensera för barnens olika förutsättningar att nå målen när de lämnar förskolan vidare till grundskolan? Hur ska de få rätt stöd oavsett vem de är och vem de möter?

I vår enhet har vi ett kompensatoriskt uppdrag med möjlighet att motverka sociala skillnader i barnens uppväxtmiljö. Vi måste då istället basera likvärdigheten på barnens villkor här och nu. En likvärdig verksamhet som innehåller kvalitet. Vi tycker att även inom en och samma förskola ska kunna ge de individuella barnen en jämlik verksamhet som ger mening, lust och möjlighet att ha roligt.

Ett barn som kommer från svåra sociala förhållanden, eller som har särskilda rättigheter, kan behöva mer tid med en professionell pedagog än andra barn för att tillgodogöra sig förskolans undervisning. Det kan också behövas mer specifikt material och resurser samt bättre förutsättningar när det gäller barngruppens storlek.

Vi har diskuterat kring hur barnens kompetens i digitala verktyg skapar en ”digital klyfta” som kan påverka deras förtrogenhet i framtiden. Det räcker därför inte med att de har tillgång till digitala verktyg utan förskolan måste också arbeta aktivt med att bygga upp barnens kunskaper och färdigheter inom den digitala arenan.

Vad händer nu?

Ledningen förde en dialog med Pelle på Kvasar Makerspace och vår makerpedagog Ewa om hur förutsättningar bäst kan skapas så att alla barn utvecklas både kunskapsmässigt och som individer i vårt allt mer digitaliserade samhälle.

Pilotprojektet

Ewa vill ta emot barngruppen på Kvasar en förmiddag i veckan. Ett väldigt bra förslag tycker vi. Vi tog beslutet att starta upp ett pilotprojekt. Ett projekt med syfte att bidra till att både öka likvärdighet och säkra kvalitén på undervisningen oavsett det geografiska läget.

Läs mer om Ewas perspektiv och tankar här!

Vi har haft några möten där vi i ledningen satt och diskuterade de praktiska delarna med Pelle och Ewa. Hur ska vi strukturera upp arbetet? Vilka barn ska delta i projektet? Hur ska de ta sig dit? Ewas arbetstider etc.? Det som vi alla är överens om är att projektet ska genomföras, dels för att öka den digitala kompetensen hos våra barn och dels för likvärdighetsarbetets skull. Men kvalitet kostar. För att projektet ska ha ett bra resultat måste vi stå för kostnaderna, exempelvis en ersättare för Ewa, bussresa, ev. köpa in material, m.m. Det vet vi alla, kostnad kontra kvalitet brukar vara motstridigt i alla fall i vår budget.

Utifrån ett ekonomiskt perspektiv måste vi ha en balanserad ekonomi men utifrån ett helhetsperspektiv bedömer vi att det långsiktiga arbetet med låg kvalitet på förskolan kommer bli dyrt i längden och det kommer vara våra barn som kommer betala för det. Vårt samhälle har inte råd med detta oändliga resursslöseri, tycker vi!

Vi försökte planera i detalj, exempelvis 504:ans antal avgångar från Rissne C? Hur länge ska Ewa vara där innan barnens besök och efter att de gått? När är det fruktstund? Vi bestämde att Ewa ska börja projektet med barn från Eddagård och efteråt ska andra barngrupper från enheten besöka henne. Det blir den som räcker upp handen först. De övriga pedagogerna som följer sin grupp ska ha med sig funderingar och frågor kring digitalisering, naturvetenskap och teknik för att kunna organisera arbetet bättre.

Varför just där och vad har vi för förväntningar?

Kvasars lokaler erbjuder en likvärdig miljö till alla barn som besöker lokalen. Samtliga produkter och material är tillgängliga och det är viktig att alla barn har tillgång till just den typ av miljö och material för lärandet. Men räcker detta för att ha en likvärdighet inom digitalisering inom våra förskolor? Det är här Ewa och Kvasar har en betydelsefull roll i det här projektet. Att Ewa tar emot barnen i Kvasar har fördelar för vårt arbete mot likvärdighet. Hon som makerpedagog får mer tid tillsammans med barnen, tid för att experimentera, diskutera olika frågor och reflektera. Barnen blir mer aktiva och involveras i lärandeprocessen. Barnen kan bestämma vilket material de vill använda och detta kommer öka deras intresse för användning av digital teknik i förskolan. Ewa framhåller att tekniken kan vara ett verktyg för barnen att få ökat inflytande över de aktiviteter som bedrivs när barnen och pedagogen utforskar olika aktiviteter tillsammans.

Projektet kommer att utföras under 2020 och under tiden kommer förskoleledningen, forskare och verksamhetsstrategen Caroline Holmström att följa och följa upp projektet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *