Ett inlägg från makerpedagogen Ewa Söderström som beskriver hur litteratur kan bli en språngbräda för kreativitet och meningsfullt lärande i förskolan. Inlägget gör en koppling till den nyligen publicerade STEM-strategin och visar hur berättelser kan fungera som utgångspunkt för utforskande, problemlösning och tvärdisciplinärt lärande i förskolan.

---

Som pedagoger är det vår uppgift att skapa meningsfulla lärandeupplevelser för barn, där deras nyfikenhet och kreativitet får blomstra. På Kvasar Makerspace har vi den fantastiska möjligheten att genomföra lärorika och kreativa aktiviteter i en miljö med både rikligt med resurser och stora utrymme för att skapa olika lärandeupplevelser utan störningsmoment eller begränsningar. Här får barnen utforska och använda olika material på ett kreativt sätt, samtidigt som de stärker sin språkliga kompetens.

En metod som jag blivit inspirerad av från Exploratorium i San Francisco är att koppla en bok till olika aktiviteter. Det ger oss som pedagoger en möjlighet att engagera barnen i en lärandeprocess där både språk och olika ämnen samverkar. Genom att skapa aktiviteter baserade på böcker får barnen en djupare förståelse för begrepp och utvecklar sina färdigheter på ett både kreativt och praktiskt sätt.

Varför koppla böcker till aktiviteter?

Läsning är en viktig del av barns språkutveckling. När vi som pedagoger läser böcker tillsammans med barnen får vi inte bara möjlighet att väcka intresse för berättelser utan också skapa ett utrymme för gemensamma reflektioner och samtal. Genom att koppla en aktivitet till boken får barnen möjlighet att konkretisera och praktisera de begrepp och idéer de möter i berättelsen. Detta ger dem en chans att bygga vidare på bokens handling – inte bara genom ord, utan även genom att skapa, programmera eller bygga något konkret.

De böcker som jag jobbat med i denna text är:

Kopplingen till STEAM och BAS-områdena

När jag planerade mina workshops för barn och pedagoger i vår enhet har jag utgått från att använda Sundbybergs Stads sex BAS-områden kopplade till en bok:

• Teknik och mekanik
• Mikroskop
• Multimedia
• Analog programmering
• Digital programmering
• Källkritik

Dessa områden ger oss möjlighet att kombinera teknik och kreativt skapande med språkutveckling på ett effektivt sätt. Genom att arbeta med dessa områden får barnen inte bara tekniska färdigheter utan också en ökad förståelse för hur teknologi och språk hänger ihop och påverkar varandra.

STEAM (Science, Technology, Engineering, Arts, Mathematics) är ett samlingsnamn för naturvetenskap och teknik. Genom att använda teknik i kombination med konst, matematik och naturvetenskap ger vi barnen en chans att utveckla både sina kreativa och tekniska förmågor. I mina planerade aktiviteter kommer alla eller några områden in.

Aktiviteter i praktiken

Pino Polis och Blueboten
En av de första aktiviteterna vi genomförde var en programmeringsövning med Blueboten, inspirerad av boken Pino Polis. Barnen fick programmera Blueboten att navigera genom en trafikmiljö som vi byggde med klinkerplattor för vägar, eltejp för övergångsställen och dioder som trafikljus. Under aktiviteten använde vi begrepp som ”övergångsställe”, ”trafikljus” och ”refug” – begrepp som barnen fick praktisera och använda i en konkret situation. Detta gav dem en meningsfull upplevelse av hur tekniska verktyg kan användas för att förstå och tillämpa språkliga begrepp.

Dim och Lummer med Bluebot
En annan aktivitet byggdes upp kring boken Vem ser Dim?. Barnen ritade karaktärerna Dim och Lummer som vi fäste på Blueboten. Barnen byggde små hus av återvinningsmaterial som dekorerades. Vi byggde upp en bana och barnen programmerade Blueboten att ta Dim eller Lummer mellan de olika husen. Här blandades kreativt skapande med programmering, vilket gav barnen både en teknisk förståelse och möjlighet att använda språkliga begrepp i en praktisk och lekfull aktivitet.

De Mäktiga Fem och Lego WeDo
I en annan aktivitet inspirerades vi av boken De Mäktiga Fem: Skruv möter Hjulet. Barnen byggde olika modeller med Lego WeDo, en grupp skapade en Milo-robot och en annan byggde en helikopter. Genom att diskutera begrepp som ”hjul”, ”form”, ”likheter-olikheter”, ”kort-lång” samt använda blockprogrammering för att styra rörelser och ljud, fick barnen möjlighet att både förstå och praktisera tekniska och språkliga begrepp på ett konkret sätt. Vi satte även på en 3D-printad pennhållare på Milo, så den gjorde avtryck när den körde. Här valde barnen färg efter tycke.

Hur mår Dim? med Bluebot
En grupp arbetar med boken Hur mår Dim?, där vi kopplade bokinnehållet till analog programmering och roboten Bluebot. Syftet var att ge både barn och pedagoger en introduktion till programmering på ett lekfullt och tillåtande sätt.

För att göra det visuellt och hands-on skapade jag ett stort rutmönster på ett blåmålat papper. Några av rutorna fick fiskar och andra blå fyrar. Tanken var att Blueboten, som hade en vagn kopplad till sig, skulle programmeras att plocka upp fiskarna och lägga dem i vagnen. För att göra detta möjligt ritade jag en 3D-printad dragkrok och skrev ut, som skulle fästa vagnen på roboten.

I arbetet med Blueboten lärde vi oss också att använda robotens programmeringsknappar och deras olika funktioner. Barnens strategi var att styra roboten med ett kommando i taget, vilket var en bra start. När de blev mer självsäkra utmanades de att programmera roboten med flera kommandon på rad. Här märkte vi att det blev lite svårare, så för att underlätta använde vi pilar för att visa riktningen.

Det var härligt att se barnens reaktioner – det skrattades mycket när programmeringen inte gick som tänkt. ”Hur kunde det bli så?” var en fråga som ofta dök upp, vilket blev ett perfekt tillfälle för oss att prata om fel och lärande. Vi såg hur barnen reflekterade över sina misstag och sedan justerade sina kommandon för att lösa problemet. Oftast var det kommandot X barnen glömde, som används för att radera instruktioner som har programmerats. Det gör att roboten börjar med det kommandon som finns kvar. 😊 Denna aktivitet var ett utmärkt tillfälle för både barn och pedagoger att utforska programmering i en miljö som var både kreativ och uppmuntrande. Att lära sig grundläggande programmering genom lek och experimenterande är ett sätt att ge barnen en försmak på teknikens möjligheter, samtidigt som de utvecklar viktiga problemlösningsförmågor.

Hur mår Dim? med Stop Motion
Den här workshopen hade barnen redan innan ritat Dim och Lummer som jag skrivit ut i laserskäraren, förutom en som vi laserade tillsammans.

Jag ställde fram en mängd olika material på ett bord: klossar, naturmaterial, plastväxter och de laserskurna figurerna av Dim och Lummer. Barnen började genast att bygga upp en egen värld, där de skapade allt från huset till en liten skogsdunge med en eld. Engagemanget var stort, och barnen sprang fram och tillbaka mellan materialbordet och ”bygget” de skapade. Deras kreativitet flödade, och de spenderade lång tid på att finjustera detaljer.

När byggandet var klart var det dags att ta nästa steg – att skapa en Stop Motion-film. Här fick barnen turas om att ta bilder med appen Stop Motion, medan de flyttade på Dim och Lummer i små steg. Att arbeta med Stop Motion är en fantastisk metod för att stimulera både finmotorik och förståelse för tid och rörelse, samtidigt som det ger barnen möjlighet att ge liv åt sitt skapande. Den här övningen visade tydligt hur berättelse, teknik och kreativitet kan samverka för att engagera barnen i ett lärande som inte bara är roligt, utan också utvecklande. För pedagoger är det en påminnelse om hur viktigt det är att skapa utrymme för barns egna uttryck och hur tekniska verktyg som Stop Motion kan bli ett spännande och pedagogiskt verktyg i lärande.

Forskning om teknik och språkutveckling

Forskning visar att tekniska aktiviteter, särskilt de som kombinerar skapande och problemlösning, stärker barns språkutveckling. Genom att interagera med teknik får barnen en konkret förståelse för abstrakta begrepp, vilket hjälper dem att utveckla sin kommunikationsförmåga och sitt ordförråd. Enligt forskning från Early Childhood STEM Working Group från The University of Chicago är teknik inte bara ett verktyg för att lära sig om världen, utan också ett sätt att uttrycka idéer och förstå komplexa koncept. Dessutom lyfter de fram även kraften i sagan och i berättandet för att översätta komplexa teorier till mer hanterliga bilder och begrepp för barnen.

En meningsfull lärandeupplevelse

Att koppla böcker till aktiviteter skapar en engagerande och konkret väg till lärande. Genom att läsa en bok och sedan genomföra en aktivitet baserad på den får barnen möjlighet att fördjupa sin förståelse för både tekniska och språkliga begrepp. Det stärker deras förmåga att uttrycka sig, skapa och lösa problem. Genom att kombinera språk och teknik får barnen en lärandeupplevelse som inte bara är rolig och kreativ utan också meningsfull och relevant för dem.

Jag hoppas att fler av mina kollegor inom förskolan kan inspireras att prova detta upplägg och kan se potentialen i att använda böcker som en språngbräda för både teknik (STEAM) och språkutveckling. Att låta barnen utforska och skapa med teknik ger dem inte bara viktiga kunskaper för framtiden utan stärker också deras förmåga att förstå och kommunicera i en värld som ständigt förändras.

Makerpedagogen Ewa😊