För en tid sedan så läste Per Falk Team Human av Douglas Rushkoff. Om man är intresserad så kan man läsa recensionen och reflektionen i sin helhet här, men jag ville lyfta fram ett par punkter som kan vara viktiga för oss i förskolan, för oss som är intresserade av skapande i gränslandet mellan teknik och estetik, och för oss som funderar på ansvaret för barnens digitala kompetens i denna brytningstid. Var börjar detta ansvar, slutar det någonstans och går det att omfamna det?

Team Human – om att hitta de andra

Utmaningen

Douglas Rushkoff beskriver i boken en samtid där vi på olika sätt fångas av tekniska plattformar (som mobiltelefoner, robotar, läsplattor), tjänster (som Netflix, Youtube, Instagram, internetbanker) och institutioner (som politiska, marknad, teknologiska) och begränsas i våra livsval. Och bitvis gör vi det av fri vilja när vi köper prylar, installerar ett program, blir kunder, uppfostrar våra barn men i vissa fall (kanske många) är det ett bedrägligt val. Det är svårt att stå emot och i vissa fall ser man inte heller vidden av ens beslut.

Idag så sker allt detta på en otroligt bred front och inför öppen ridå. Bolag övervakar oss via tjänster som vi själva installerat och vill använda, och som vi sätter i händerna på våra barn. Stater undermineras och utsätts för bred politisk påverkan av andra stater. Många tycks tyst acceptera robotiken och automatiseringen i samhället, där människan placerar sig självt i baksätet, och underkastar sig den rollen.

Douglas Rushkoff är inte fientlig till teknik – tvärtom är han en förkämpe för nätet och programmering. Programmering som han ser som ett otroligt viktigt språk som skänker makt och kontroll, men vi måste agera för att vända maktbalansen till fördel människan och humanismen.

Makerrörelsen

2013 intervjuades Douglas Rushkoff från Maker Faire New York, en utställning och konferens, vars tema är skapande, innovation och lek. Där pratar han om en ny renässans av konstnärer, hantverkare, kreatörer och ett återupptäckande av ett skapande med våra händer och fingrar.

Som Rushkoff skriver i boken Team Human handlar det inte om att göra sig av med alla smartphones och säga nej till teknik, utan att äga tekniken och skaffa dig kunskap så du kan programmera och hacka t ex mobilen så den slutar stjäla din tid och blir ett redskap för dig och inte för bolagen som tar din data och lever på ditt engagemang.

För Douglas Rushkoff handlar det om att sätta oss i en position där vi kan skifta maktbalansen till människan och humanismens fördel, från att vara passiva åskådare till mer aktiva medproducenter. Och det är precis vad vi jobbar med i förskolan i Sundbyberg!

Och det är precis vad vi jobbar med i förskolan i Sundbyberg!

Vi måste fortsätta att jobba med den kritiska, innovativa, experimentella och konstnärliga approach vi slagit in på. Via den vägen så utbildar och fostrar vi barn som har större och bättre möjligheter att syna de digitala tjänster och plattformar som de växer upp med, skapa och hacka de system och den teknik de använder samt koda om och omformulera sin vardag och de regler de omger sig med.

Då handlar det om att:

• När vi jobbar med robotik så gäller det också att skapa en förståelse om att vi är dess skapare, och att barnen har möjligheten att själva programmera, hacka och bygga dem så de är oss behjälpliga.
• Fortsätta att rita, skapa, prata om och klura kring robotiken för att få barnen att fundera på vad det innebär att vara människa idag
• Kod är ett språk. Det är med det språket vi styr, programmerar och kommunicerar med våra digitala assistenter. Det får gärna vara lekfullt men glöm inte den viktiga kontexten om varför vi gör detta.
• Källkritik och nätetik är otroligt viktigt för dagens- och morgondagens demokratiska medborgare.
• Problemlösning är en viktig förmåga för att kunna lösa utmaningar i vardagen, men också för att komma runt morgondagens svåra problem.
• Väv ihop tekniken med estetiken. Sätt verktygen i barnens händer och låt dem blanda material, hitta egna lösningar och tillsammans med vuxna bekanta sig med det som är svårt. Hjälp dem och dig själv till en oväntad innovation, och det kan man bara göra via leken och upptäckandet.
• Träna på tålamod och mindfulness för att skapa balans mellan det digitala och analoga men också förmågan att stänga av och begränsa sig själv.

Enkelt? Långt ifrån! Men vårt Instagramflöde är fyllt av denna typ av värden, denna typ av projekt och möjlighetsskapande undervisning praktiseras just nu på våra avdelningar. Det är ändå hoppfullt!

Vägen framåt

Jag tror att denna bok kan komma att utgöra ett fundament för oss. Tillsammans med Lifelong Kindergarten, Design Make Play, Learning Futures och forskningen från Jackie Marsh (MakEY – Makerspaces in the early years) är det ett stabilt fundament att stå på och som gör att vi både utmanar och undervisar våra barn i kritisk digital kompetens och skapande, men också hjälper till att bygga en bättre och hållbar samtid och framtid.

• 

• 

• 

• 

MakEY – Makerspaces in the early years

Du är inte ensam

Boken avslutas med ett upprop om att hitta sina likasinnade, Find the others, och att börja lokalt. Hitta de som inte accepterar nuläget och som vill bygga en bättre värld för alla, de som vill göra skillnad, är toleranta, de som vill glädjas och förundras åt samtal och möten. Det gäller att bygga band och grupper som kan bjuda på motstånd, skriva om reglerna och hitta en gemensam förståelse.

It’s time for us to rise to the occasion of our own humanity. We are not perfect, by any means. But we are not alone. We are Team Human.

Find the others.