Christina Kroon Vedin, förskollärare och makerpedagog på förskolan Klippan, skriver här om sitt arbete med Lego WeDo. Hon levererar många bra tips om hur man kan introducera detta material i en större och mindre barngrupp med ett antal reflektioner kring sin praktik.

Del 1: Ett första möte med Lego WeDo

Mer tips och idéer om Lego WeDo finns under vår materialsida!

---

Ett första möte med Lego WeDo

Jag introducerade Lego WeDo 2.0 i gruppen Lila på förskolan Klippan. Innan det så hade jag gått igenom ett introduktionstillfälle för makerpedagogerna på Kvasar Makerspace med Per Falk, samt jobbat och testat det hemma någon timme.

Mitt första intryck var att Lego byggt upp ett tydligt och lätt material att förstå med deras app WeDo 2.0 som finns för både dator och Ipad. Tydliga instruktioner för att koppla samman enheter och för att programmera sina konstruktioner.

• 

• 

Med workshopen färskt i minnet och en barngrupp mellan 3-5 år tog jag steget in på avdelningen med Lego WeDo-lådan under armen. Syftet jag hade var att ge barnen möjlighet att bekanta sig med materialet i lagom takt för att i framtiden kunna lyfta in materialet i eventuella projekt. Jag hade inte valt ut en grupp barn utan tog det rakt in till 17 närvarande barn för dagen.

Resultatet blev så klart en stor grupp av de 17 barn flockades kring det bord jag valt ut för att låta materialet utforskas. Och till programmeringsmomentet hade jag vid detta tillfälle bara PC att tillgå.

Hur tänkte du nu?!

Reflektion:
Hur tänkte du nu?! Här insåg jag snabbt att jag skulle gjort annorlunda. Med en mindre grupp barn hade det inte blivit så trångt runt vare sig låda eller PC för att kunna följa instruktionerna och hjälpa varandra.

Inga större konflikter uppstod men några barn avvek för annan lek då det var svårt att få plats. Ytterligare en reflektion jag gjorde var vid fösta konstruktionens färdigställande och dags för programmering, PC med dess muspekare blev ett hinder för barnen. Det var svårt att hålla in tangenter och placera programmeringsdelen på skärmen. Vid detta tillfälle fick barnen instruera mig i vad de ville programmera och i vilken följd jag skulle placera kodblocken.

Åtgärder

Följande tillfälle valde jag att vidta ett par åtgärder. Jag såg till att skaffa en Ipad i syfte att underlätta för barnen att själva kunna utforska WeDo 2.0. Produktionen tog fart och konstruktion efter konstruktion utforskades i kombination att barnen, nu med Ipaden, blev mer självständiga. De bad främst om hjälp att läsa den skriva text som presenteras i starten av varje konstruktionsprojekt. Med hjälp av Ipaden blev det även lättare för barnen att utforska programmeringens möjligheter som en del i hela konceptet av Lego WeDo 2.0.

Följande film visar hur barnen förstått möjligheten att göra egna inspelningar och hur de i samspel kommer överens om vad de ska spela in och när.

Nästa film visar hur barnen även lyckats förstå hur de kan låta sin nu konstruerade spionrobot spela upp deras gemensamt inspelade ljud och förståelsen i att roboten är programmerad att spela upp ljudet när sensorn känner av en rörelse.

Detta är som grunden i programmering. Programmeringen och koden ligger som en sekvens, där roboten utför kommandot som står på tur, kodblock efter kodblock.

Vid det här stadiet visade barnen inga tydliga tecken på möjligheterna till att skapa egna programmeringsblock i ett medvetande om att de själva kan ”styra” sin robot. De block som skapades var utifrån den förbestämda som själva övningarna beskrev. Dokumentationen visar på att barnen kom in på utforskandet för de olika programmeringselementen och dess egenskaper.

Jag valde, trots mina tidigare reflektioner, att inte fortsättningsvis presentera och arbeta i mindre grupp utan beslutade att jag ville få den stora gruppen att kunna samspela och hjälpa varandra och lära av varandra. Jag tog istället in projektorn för att projicera ipaden på väggen och möjliggöra för den större gruppen att vara delaktiga i processen.

Min reflektion och nästa steg

Tänk att det inte blir som man tänkt. Jag hade inte trott att så många barn skulle bli intresserade på samma gång vid första introduktionen. Men så kul att de blev det och hur jag fick möjligheten att hjälpa, reflektera och skapa möjlighet för barnen att utvecklas tillsammans i den stora gruppen.

Vad är troliga insikter hos barnen när de är i storgrupp till skillnad om jag hade valt en mindre grupp?

Förmodligen att det blir svårt att göra sin röst hörd om man har en idé eller tanke om vad som ska göras eller vad som buggar. I ett bra samspel med turtagning och stöttning av pedagog i storgrupp finns dock möjligheten till snabb korrigering om det är vad som önskas eftersom de är fler som hjälper till samtidigt.

Jag hade inte trott att så många barn skulle bli intresserade på samma gång vid första introduktionen

I mindre grupp är möjligheten att bearbeta varje enskild individs tanke lättare innan processen fortlöper. Detta gör det lättare att arbeta mer värdegrundsinriktat och hjälpa barnen att respektera varandra och deras olikheter och sätt att tänka.

Om jag framöver kopplar Lego WeDo 2.0 till pågående projekt tänker jag mig ett samspel i mindre grupp för att eventuellt kunna möjliggöra en bredare progression i deras lärande där syftet och kopplingen till projekten blir lättare att förstår för barnen.