Makerpedagogen Ewa Söderström brukar ibland dokumentera barnens dialog i samband med projekt. Här är ett exempel på hur Ewa resonerar kring makerlitteracitet.
Ett barn (kalla barnet Bo) har byggt en bil. Bo kopplar upp den till WeDo appen.
– Det funkar inte????
Ewa frågar: -Varför åker inte bilen tror du?
Bo: -Betyder det att den är trasig?
Kompis 1: -Det är därför någonting man behöver.
Kompis 1: -Motorn måste vara här för att driva hjulen.
Kompis 2 – Man måste ha en sån.
Ewa: – Då får du gå och hämta en.
Bo går iväg och kommer tillbaka med de tre bitarna på bilden.
Kompis 2: -Då jag stoppar i den.
Kompis 2 stoppar i den röda delen i motorn och Bo sätter dit gummisnodden.
Bo: -Den är sönder motorn.
Kompis 2:- Jag kan fix den.
Motorn och några bitar lossnar medans Bo sätter dit gummisnodden.
Ewa: – Prova om bilen kan köra nu?
Kompis 1:- Ewa den funkar inte, och hen säger det innan Bo hinner prova att köra bilen.
Ewa: – Varför fungerar det inte?
Kompis 1: -Du har inte en sån här.
Kompis 1 pekar på hjulet, och syftar på en ljusblå bit. Hen visar på sitt fordon vad som behövs.
Bo: -Jag hitta en.
Bo sätter dit delen själv. Men jag behöver assistera lite för att hjälpa till med gummisnodden som ska runt det blå hjulet.
Ewa: -Vi provar igen. Vad tror du, kör bilen nu?
Bo -Ja!
Bilen kör iväg.
Alla barn: – Jaaaaaaaaa!’
Bo:- Det fungerar
Sammanhang
Jag hade en grupp med 5 barn, där två av barn är med i problemlösningen av legobygget hela tiden. De två barnen har varit med enda från början och ett av barnen har byggt väldigt mycket.
Ett barn är samtidigt i WeDo-appen och spelar in olika ljud, där hen hittar på olika läten bl a låter hen som en bil och skrattar så mycket.
Ett barn går emellan de två barnen som löser problem och det barn som spelar in ljud.
Ett barn tittar på och sjunger julsånger ibland.