Ett inlägg från makerpedagogen Nadia som beskriver deras arbetsprocess för att bygga effektiva och kreativa team. Detta är en serie av blogginlägg som beskriver processledningen på enheten, samt hur kunskap och idéer flödar genom Sundbybergs verksamheter, till och från förskolorna, till och från Kvasar.
Del 1 – Så får du en grupp inspiratörer att samarbeta effektivt och uppnå gemensamma mål
Del 2 – Att sätta en kultur av lärande med förebildlighet
Att sätta en kultur av lärande med förebildlighet
Ambulerande teamet.
Ambulerande teamet består av tre pedagoger med olika kompetenser och profiler, och har ett särskilt uppdrag där språksatsning står i fokus. Kajsa, Malin och Sofia erbjuder riktat stöd och insatser till förskolorna inom vår enhet. Rektorn Anna kom på idén att koppla teamet till vårt arbete med de digitala inspiratörerna för att utveckla en delad kultur och stärka arbetet med den röda tråden i enheten, som rör språk, hållbarhet, förundran, estetik och teknik.
Den 25 oktober samlades hela teamet på Kvasar, inklusive makerpedagog, inspiratörer, rektorer och ambulerande teamet, för att planera inför utvecklingsdagen för enheten. Med hjälp av Pelles handledning kom vi fram till att kopiera workshop-konceptet som makerpedagogerna genomförde för rektorerna under en av makerträffarna. Konceptet bygger på att man roterar i små grupper mellan olika rum där olika workshops erbjuds.

Betydelse av gemenskap och samarbete
Författaren Douglas Rushkoff lyfter i sin bok ”Team Human” fram vikten av mänsklig kontakt och gemenskap i en alltmer fragmenterad och individualistisk värld. Han uppmanar oss att återvända till samarbete, dialog och mänsklig närvaro som sätt att lösa både sociala och teknologiska problem. Jag delar Rushkoffs filosofi om att vi måste kämpa för det som gör oss unikt mänskliga.
Så hur blandar man datorernas kommunikation och med mänsklig interaktion?
Jag ansåg att workshopen skulle byggas på ledarnas intresse, behov och förundran för att engagera varje individ och skapa meningsfullt lärande som både utvecklar kunskaper och stärker verksamheten. Jag bidrog med praktiska verktyg och material, såsom bildstöd och språkrelaterade kunskapsmallar, för att underlätta design och genomförande av workshops med självförtroende.

Kajsa från ambulerande teamet, som är musik- och rytmiklärare i grunden, höll en dansprogrammering baserad på SARA-modellen för att lätta upp stämningen efter ett långt sittpass.


Utveckling genom utmaningar
Inspiratören Arrsema ville utmana sig själv inom området mikroskop, ett område hon inte hade arbetat mycket med tidigare, men som hon gärna ville bli bättre på. Sofia från ambulerande teamet, som var intresserad av konstprojekt kopplade till mikroskop och kreativt skapande, stöttade Arrsema.


Inspiratören Christina var mycket nyfiken på verktyget Makey Makey och dess funktioner, men hade inte så mycket erfarenhet av det. Makerpedagogen Nadia stöttade här och lärde pedagogerna grunderna i elektronik och musikprogrammering på ett lekfullt sätt.


Inspiratören Payman kände sig ganska trygg med analog programmering och Blue-bot. Rektorn Anna tyckte det var viktigt att också erbjuda en workshop för yngre barn. Tillsammans med Payman höll de en workshop med sortering och kategorisering vid ljusbord samt programmering med Blue-bot för att lära ut grunderna i analog programmering.
Biträdande rektor Barbro och Malin från ambulerande teamet bjöd på en workshop med Stop Motion för att introducera pedagogerna till filmteknik och animering med berättande.



Reflektioner från de som höll workshopmoment
Biträdande rektorn Barbro reflekterar över sin del i utvecklingsdagen:
Hur gick det?
Jag uppfattade det som att arbetet med bild, film och kreativa lärprocesser i appen Stop Motion blev en riktigt rolig upplevelse för deltagarna. Den första gruppen var lite avvaktande – kanske för att de inte fick ingå med sina egna kollegor, eller för att de var först ut. De resterande grupperna hade riktigt roligt! De skrattade, utvecklade sina idéer och blev modigare, till exempel genom att lägga till ljud i sina filmer eller ändra vinklar på sina figurer. De utmanade sig själva och experimenterade med sin ”storyboard” på flera olika sätt.
Vad fungerade bra?
Att Malin och jag hade testat innan gjorde oss trygga med upplägget. Vi delade upp gruppen i två rum så att två personer per Ipad fick möjlighet att arbeta tillsammans, vilket var en framgångsfaktor. Tiden var också lagom i förhållande till utmaningen. Uppvärmningen med dansprogrammering var fantastisk, och det var ovärderligt att vi hade modiga inspiratörer och ett engagerat ambulerande team med i de olika grupperna. Det var också toppen att pedagogerna skulle välja en uppgift att göra tillsammans med barnen och lägga in i processverktyget. Det stärker systematiken och progressionen i den röda tråden.
Vad misslyckades vi med?
Vi misslyckades inte egentligen, men vi borde ha haft fler stativ på Kvasar. Att transportera stativen till och från Kvasar var tunga när man inte har bil. Jag hade också kunnat vara tydligare med syftet för grupperna i förväg.
Vad är utvecklingsbart till nästa gång?
Det här tillfället blev så roligt och praktiskt att jag känner att vi bör göra fler konkreta workshops framöver – gärna med alla de 100 språken. Jag glömde att använda stödbilder, så det är något jag behöver utveckla inför nästa gång. Jag vill också skapa mer dokumentation över processen i de olika rummen och samla pedagogernas frågor för att lättare kunna hjälpa dem att fortsätta direkt nästa dag. Dessutom skulle jag vilja förbereda material i förväg, så att det finns tillgängligt på förskolan efter träffen.
Malin från ambulerande teamet reflekterar:
Jag tycker att workshopen fungerade bra. Det som fungerade mindre bra var orken; den sista gruppen var ganska trötta, vilket jag upplevde som naturligt. Tiden var ingenting vi kunde påverka den här gången. Till nästa gång, när det inte är TMO som står i centrum, skulle vi kunna ha workshopen tidigare på dagen, kanske mellan två pass?
Jag kanske skulle ha uppmuntrat pedagogerna att prova ännu mer. Jag tror det hade hjälpt om uppgiften varit tydligare – till exempel ”Här ska ni skapa en film tillsammans och lägga på ljud i Stop Motion.” Det var intressant att se hur olika pedagoger närmade sig det digitala verktyget. Vissa kastade sig direkt in i det, medan andra var mer avvaktande. Jag känner ändå inte att vi misslyckades med något. De flesta pedagogerna var nöjda med att få prova på.
Kajsa från ambulerande teamet reflekterar:
Hur gick det?
Det kändes generellt som en mycket positiv och uppskattad eftermiddag. Att fler pedagoger var delaktiga i våra workshops. Det är vanligt att de som känner sig lite osäkra hellre tittar på eller inväntar. Nu gavs alla möjlighet då grupperna var små och varje station gav möjlighet för fler personer att jobba samtidigt. Det skulle eventuellt kunna förbättras ännu lite till, till exempel i ”ateljérummet” där det blev lite trångt kring bordet och verktygen.
Vad fungerade bra?
Jag tror tiden var lagom på varje station, det är min känsla. (förutom dansprogrammeringen 🙂) Jag gick runt och dokumenterade samt var tidshållare och när alla kom ut från sina rum hördes ett sprudlande glatt prat och många skratt!
Vad misslyckades vi med?
Jag skulle inte säga att något misslyckades utan bara att vi behöver justera lite. Det är ju alltid sånt man lär sig på vägen. Tydligheten på vissa stationer. Jag la märke till att några pedagoger missuppfattat en uppgift och det fick mig att tänka på att introduktionen till uppgiften kanske behöver vara både muntlig, praktisk och skriftlig. (då kanske vi behöver några minuter extra till varje station)
Jag kände själv att jag gärna haft 5-10 min extra till rörelseprogrammeringen för att kunna ta det lite långsammare och hinna utveckla det något.
Vad är utvecklingsbart till nästa gång?
Lite mer förberedelsetid.
Tänka igenom stegvisa introduktioner (säkert väldigt olika på olika stationer och beroende på pedagogernas tidigare erfarenhet och språkförståelse). Samt vi behöver tänka till på hur vi får detta att bli levande, på längre sikt, ute på förskolorna.
Behöver vi återkomma med liknande stationer men med ny uppgift att prova/lösa?
Summa summarum tyckte jag det var en jättetrevlig eftermiddag där det praktiska var roligt och inspirerande. Jag kunde sedan höra och se hur många pedagoger blivit inspirerade att starta upp olika aktiviteter eller börjat prata om att göra.
Avslutande reflektion som makerpedagog
Som makerpedagog och processledare har jag lärt mig mycket genom det här samarbetet. Jag ser värdet i att skapa en kultur där vi inte konkurrerar med varandra, utan där vi verkligen kompletterar och stöder varandras styrkor. Genom att ta vara på våra olikheter och utnyttja de olika kompetenser vi har, kan vi skapa något större tillsammans. För mig är det en utveckling som processledare att se hur andra blommar när vi arbetar tillsammans på ett sätt som lyfter fram allas unika egenskaper och perspektiv. När vi samarbetar på det här sättet – med ömsesidig respekt och förtroende – växer inte bara den pedagogiska verksamheten, utan även vi själva som individer och team. Detta är något jag bär med mig och fortsätter att utveckla i mitt eget arbete som ledare.