På spaning

Eva Tuvhav Gullberg är konstnär, ateljerista och utbildare. Hon kommer att skriva återkommande tänkvärda inlägg under rubriken ESTETIK & TEKNIK på Kvasars blogg. Här finns hennes presentation och här hittar du alla hennes inlägg.

Synnöve och Algot sitter på trappan utanför avdelningen och väntar på att de andra barnen ska komma ut. Vinden viner. Några löv från den stora lövhögen lösgör sig och rasslar förbi. Vad var det? undrar Synnöve.

– Såg du inte löven? säger Algot.

– Nä, jag hörde bara ett rassel i öronen. Så det var löv, svarar Synnöve.

– Ja visst, nu glömde jag bort, du ser inte så bra, konstaterar Algot. Det är därför du har glasögon.

– De hjälper inte helt men jag hör desto bättre, tillägger Synnöve.

-Jo det märker jag allt, svarar Algot.

Algot tar Synnöve i handen. Så springer de till den jättelika lövhögen på gräsmattan. De slänger sig i lövhögen, kastar upp löv i luften och på varandra, springer runt i prasslet tills de inte längre orkar. De lägger sig i lövhögen och vilar. Känner du lukten av löv Algot?

– Nä, tycker bara det luktar gräsmatta, svarar Algot.

– Om jag har glasögon för att se bättre, borde du ha extra luktnäsborrar så du kan känna lukter bättre, säger Synnöve och skrattar.

– Vilken bra idé, replikerar Algot. Vi fixar ett par såna, när vi går in!

– Jepp, svarar Synnöve beslutsamt, för imorgon ska vi på luktspaning!

Reflektion

Synnöve och Algot är både lika och olika. Hon har glasögon men det har inte Algot. Synnöve har förmodligen tränat upp sina andra sinnen för att kompensera sin nedsatta syn. Algot känner empati för Synnöve och hjälper henne att hitta lövhögen. Han blir hennes synförstärkare och hjälp. Algot har säkert upplevt leken i lövhögen tidigare och vill nu uppleva den igen med Synnöve.

Synnöve vill ta med Algot på luktspaning. Hon förstår att Algot kan behöva träna upp sitt luktsinne och bli bättre på att särskilja olika lukter.

Vi behöver varandras hjälp och empati men vi behöver också tekniska hjälpmedel för att kompensera våra brister i i våra kroppar och sinnesintryck. Det kan vara glasögon, proteser, rullstolar eller hörapparater.

Vi kan också vilja förstärka sinnesintrycken för att uppleva dem än mer intensivt av andra anledningar, exempelvis om vi går på teater eller musikkonsert.

Att undersöka glasögonens funktion kan vara ett sätt att positivt uppmärksamma ett barn som har nedsatt syn. Vi kan gå på synspaning genom att zooma, förminska, förstora det som finns i vår omvärld. Då kan vi exempelvis ha användning av mikroskop, kopiator, kikare, lärplatta, mobil, projektor, dator, kamera, luppar eller förstoringsglas.

När vi ser Algot och Synnöve är det kanske inte bara löven i lövhögen som är intressanta för dem. När vi går på spaning för att leta efter vad barnen är intresserade av behöver vi skärpa alla våra sinnen och vår intuition för att träffa rätt. Vi behöver också använda vår pedagogiska förmåga för att leda in och utmana barnens intressen även inom områden de inte känner till.

Ibland händer även det omvända, att barnen visar oss pedagoger okända områden. Som möjligheten att konstruera och utveckla luktnäsborrar. Då behöver vi vara beredda att assistera framtidens uppfinnare!

Utmaningen – På spaning

En estetisk lärprocess i seende och teknik

Syfte – Att ge barnen möjlighet att visa intresseområden genom att använda kamera, mobil, lärplatta och kopiator för att sedan välja ut och förstora.

Utmaningen består i barnen går på spaning med en kamera och sedan förstorar bilden.

Del 1

Barnen – två i en grupp – går på spaning med en kamera, mobil eller lärplatta.

Deras uppgift är att ta bilder på sånt det tycker ser intressant ut.

Del 2

Barnen väljer ut tre av de bilder de tagit. Skriv ut dem.

Del 3

Låt sedan barnen förstora bilderna med hjälp av kamera, mobil eller lärplattefunktionerna. Skriv ut. Eller använd de utskrivna bilderna i del 2 för att förstora i kopiatorn.

Del 4 – Reflektionsdags

Lägg ut bilderna på golvet eller på bord. Alla original för sig och de förstorade bilderna för sig. Titta på bilderna. Låt barnen berätta varför de valt de bilderna de gjort. Vad som intresserade dem.

Låt barnen para ihop bilderna. Titta på bilderna igen. Låt barnen diskutera, och reflektera.

Vilka upptäckter gör barnen? Ser de mönster? Syns nya saker i de förstorade bilderna som inte syns i originalet? Vilka fantasier får de?

Ha papper och pennor framme om någon vill rita sina tankar eller hypoteser.

Del 5 – Nästa steg

Vad skulle nästa steg i processen kunna vara?

För barnen?

För er som pedagoger?

Förberedelser

Planera

Kom ihåg att våga förändra planeringen om så behövs för den kreativa processen.

Definiera syftet och målet
Vilka delar av läroplanen vill ni fokusera på i undervisningen
Antal barn: 4 eller fler – vilka?
Tid – bestäm datum och tidsåtgång
Plats – utomhus/inomhus – ostört eller tillsammans där andra jobbar
Organisation – vilken pedagog, uppbackning med andra pedagoger i arbetslaget?
Inflytande – hur kan barnen förberedas, vara delaktiga och få inflytande i hela processen?
Reflektion och utvärdering. Vilka olika ämnen kan ni se att barnen arbetat med? Hur har lärprocesserna sett ut? Vad kan förbättras och utvecklas?
Vad kan nästa steg vara i processen? Väg in både barnens intressen och vilka mål ni har i undervisningen.

Materiallista/verktyg – förslag