Kan robotar gråta?

Eva Tuvhav Gullberg är konstnär, ateljerista och utbildare. Hon kommer att skriva återkommande tänkvärda inlägg under rubriken ESTETIK & TEKNIK på Kvasars blogg. Här finns hennes presentation och här hittar du alla hennes inlägg.


Robin och Karin är i skogen. De leker att de är robotar. De kryssar mellan trädstammarna med hackiga steg och pratar med entoniga röster. Precis så som robotar brukar.

Plötsligt snubblar Robin på en trädrot och ramlar. Från knät kommer blod. Robin tittar förskräckt på knät och börjar gråta.

Karin väser argt till Robin:

– Robotar gråter inte! 

Hon vill inte att deras lek ska ta slut för en löjlig trädrots skull.

Robin fortsätter gråta och snörvlar fram: 

– Den här roboten är speciell. Den kan gråta. Titta här själv säger han och pekar på tårar som rinner nedför kinden.

De sätter sig på en mossig sten. Tysta sitter de där en stund alltmedan Robin gråter.

Efter ett tag säger Robin till Karin:

– Om du klappar mig på kinden tre gånger och säger till roboten ”Allt är ok nu” två gånger, så ska du få se vad som händer.

Karin gör som Robin säger. Hon klappar roboten tre gånger på kinden och säger ”Allt är ok nu” två gånger.

Och minsann roboten slutar gråta!

Reflektion

Vad är skillnaden mellan en människa och en robot?

Karin och Robin flyter mellan begreppen i sin lek, anpassar flexibelt och kreativt leken efter omständigheterna. Det är lekens och fantasins möjligheter att få pröva begreppen människa och robot.

Vad tänker vi själva kring begreppen?

Utvecklingen av robotteknik och AI – artificiell intelligens – förändras varje dag.

Kan en robot gråta, kan sensorer följa ansiktsuttryck och kan sedan roboten tolka dem utifrån en programmering och handla utifrån det? Vad händer den dagen roboten som människan skapat är så lik människan så den har ett självständigt tänkande och handlande?

Inom robotteknik och AI finns etiska, moraliska, filosofiska och religiösa dilemman vi behöver reflektera kring.

Vad är egentligen en människa?

Hur kan vi utmana barnen i robot-leken? Vilka frågor är viktiga att belysa förutom programmering och digitalitet? 

Hur och vad tänker barnen själva kring vad som är skillnaden mellan en människa och en robot?

Om vi ska ta upp frågan utan att den får ett stereotypt bemötande behöver vi skaffa oss kunskap kring robotutveckling och AI.

Vi står mitt i den utvecklingen idag. Självstyrande fordon, avancerade operationer med hjälp av robotteknik och ansiktsigenkänning är delar av vår vardag. Och är det bara en slump att Facebook vet vilka skor jag gillar?

För att vi ska möta och kunna påverka utvecklingen är det viktigt att ha kunskap och den kunskapen behöver vi ge barnen möjligheter att möta och utforska redan i förskolan.

Utmaningen – Roboten & Människan

En estetisk lärprocess i bild

Syfte –  Att ge barnen möjlighet att uttrycka sina tankar och idéer om vad som skiljer en människa från en robot.

Utmaningen består i att rita en robot på ett papper och därefter rita en vuxen människa som barnet har en relation till på ett annat papper.

Bild

Duka fram färgpennor i olika kulörer och ritpapper. Max 4 barn i varje grupp åt gången. 

Del 1 – robot 

Låt barnen rita en robot. Vill de rita flera olika robotar går det också bra men gärna en robot på varje papper.

Sätt upp robotarna på väggen. Låt varje barn berätta vad deras robotar är bra på. Har roboten ett namn? Skriv upp det på en bit papper och fäst bredvid roboten.

Del 2 – människa

Be barnen rita en vuxen människa som de känner. 

Sätt upp människorna på väggen bredvid varandra. Vad heter den vuxne? Vad är den bra på? Skriv upp det på en bit papper och fäst bredvid människan.

Del 3 – reflektionsdags – barnens tankar kring skillnaden mellan robot och människa

Sätt er tillsammans med den lilla barngruppen framför teckningarna. Samtala med barnen om vad det är för skillnad mellan en robot och en människa. Locka fram barnens egna idéer och tankar genom frågor.

Ditt förhållningssätt:

Låt barnen komma med sina egna funderingar och tankar. Förvänta dig inte ett ”rätt svar” utan var öppen för deras tankar, fantasier och kreativitet utan att rätta. Var en nyfiken lyssnare.

Här är några förslag på frågor:

  • Vem bestämmer hur roboten ser ut och vad den kan göra?
  • Av vad gör man en robot? Har den en hjärna? Kan den tänka själv?
  • Vad kan roboten göra?
  • Vad är den bra på? Vad ska man ha den till?
  • Kan en robot bli arg?
  • Har en robot ögon? Är de gjorda på samma sätt som människans?
  • Vilka problem kan en robot lösa?
  • Vem har bestämt att en människa ska se ut som den gör?
  •  Vad kan en människa göra som inte en robot kan och tvärtom?
  • Kan robotar känna lukt, smak, se, höra, prata, lyssna, gråta, bli glad?
  • Behöver vi robotar?
  • Om du hade en robot vad skulle du vilja att den gjorde och kunde?

Del 4 – Nästa steg

Vad skulle nästa steg i processen kunna vara?

För barnen?

För er som pedagoger?

Förberedelser

Planera

Kom ihåg att våga förändra planeringen om så behövs för den kreativa processen.

  • Definiera syftet och målet.
  • Vilka delar av läroplanen vill ni fokusera på i undervisningen
  • Antal barn: 4 eller fler – vilka?
  • Tid – bestäm datum och tidsåtgång. 
  • Plats – utomhus/inomhus – ostört eller tillsammans där andra jobbar
  • Organisation – vilken pedagog, uppbackning med andra pedagoger i arbetslaget?
  • Inflytande – hur kan barnen förberedas, vara delaktiga och få inflytande i hela processen?
  • Reflektion och utvärdering. Vilka olika ämnen kan ni se att barnen arbetat med? Hur har lärprocesserna sett ut? Vad kan förbättras och utvecklas?
  • Vad kan nästa steg vara i processen? Väg in både barnens intressen och vilka mål ni har i undervisningen.

Materiallista – förslag

  • Färgpennor/tuschpennor
  • Ritpapper
  • Kamera

Inspiration

Vill du läsa mer av Per Johanssons och Simon Winters tankar:

Digitalis filosofi – Människor, modeller och maskiner

https://internetstiftelsen.se/docs/digitalis_filosofi_web.pdf

Lär dig mer om robotar från Tekniska museet här:

Jack Ma, är en kinesisk företagsledare som var grundare till e-handelsjätten Alibaba. Han har ett förflutet som lärare och intresserar sig idag för vilken utbildning dagens unga behöver. Här kan du höra hans tankar:

En bilderbok: En kopia av Kenta, Shinsuke Yoshitake, Raben & Sjögren 2018
Det här är sällskapsroboten Paro som har utvecklats av japanska forskare och används på sjukhus och äldreboenden i bland annat Sverige.

LYCKA TILL!

Fundera och kommentera gärna här eller till min mail eva@tuvhav.com.

Följ mig på Instagram @tuvhav och @sinneslabb

eller kolla in min hemsida www.tuvhav.com.

Eva Tuvhav Gullberg

One thought on “Kan robotar gråta?

  1. Så intressant med jämförelsen robot/människa!
    Ett viktigt ämne, eftersom vi lever med robotar nu och ännu mer i framtiden.
    Rätt att barnen får fundera över detta och framförallt få en erfarenhet av att ifrågasätta!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *