Reflektioner kring 3D-printer

Makerpedagogen Evelina Gran, Karusellens förskola, delar här med sig av sina reflektioner efter att ha provat ut 3D-printer som verktyg på sin förskola, samt erfarenheten av att ha mött besökarna på konferensen Förskola21. Detta inlägg är en fortsättning på hennes tidigare inlägg; Tankar om 3D-skrivare

Jag fick i uppdrag att vara med på Förskola21 för att visa besökarna 3D-skrivaren. Ett roligt uppdrag! Skrivaren var av modellen Panospace One, vilken vi fått låna av Lekolar inför Förskola21.

Vi ställde iordning allt på morgonen och på eftermiddagen kom alla besökare in på Makersquare och oj vad mycket folk som kom och intresserade sig av 3D skrivaren som stod och skrev ut för fullt.

Besökarna hade många frågor om 3D-skrivaren. Många hade synpunkter om att det gick åt mycket onödig plast. Några hade aldrig sett en 3D skrivare förut och dom var alldeles förbluffade över förloppet.

Vi visade dom hur man enkelt kan skapa något tillsammans med barnen på iPaden för att senare skriva ut det tillsammans på 3D skrivaren. Mest tyckte jag att folk var väldigt positivt inställda till att ha en 3D skrivare på sin förskola.

Mina tankar om 3D skrivaren på min förskola

Jag arbetar på en småbarnsavdelning. Skrivaren stod ofta på min avdelning och skrev ut objekt, jag märkte att barnen var intresserade. Men de var för små för att riktigt förstå. Jag visste då heller inte om apparna (Flying colors 3D samt Makerspace for minecraft) som tillåter barnen att skapa någonting på iPaden, för att senare skriva ut just det dom precis skapat.