En del av arbetet som processledare (även chef och makerpedagog) är att hantera och jobba med motstånd hos sina kollegor. I vårt arbete kan det handla om frågor som rör teknik, skapande, estetik och digitalisering – frågor som inte längre är valbara i och med skrivningarna i läroplanerna eller lokala och nationella digitaliseringsstrategier. Tyvärr är min erfarenhet att vi inte alltid möter våra kollegor med frågor om varför de upplever detta motstånd och hur vi kan tillsammans kan definiera ett nästa steg.

Beteenden, tankar och känslor hänger ihop i en samlad enhet

Bemöter vi inte känslorna eller diskuterar de automatiska tankarna som våra kollegor erfar när vi föreläser eller har en workshop kommer vi ha mycket svårt att få till en beteende förändring och ändrar praktik. Det här kan skapa en hel del ambivalens och motstridiga känslor, å ena sidan vet man vad t ex Lpfö18 stipulerar och man ser och läser om andra kollegor som är involverade i olika utvecklingsprojekt – samtidigt som vissa fält och områden skapar olust och osäkerhet

Ambivalens är ett tillstånd av att ha samtidiga, motstridiga känslor gentemot en person eller sak. Angivet på ett annat sätt, är upplevelsen av ambivalens att ha tankar och känslor för både positiva och negativa valenser mot någon eller något.

Ambivalens. (2018, augusti 10). Wikipedia, . Hämtad 11.49, juli 27, 2020 från https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ambivalens&oldid=43391668

Nedan kommer en etablerad modell där man via samtal kan diskutera var i motståndet finns, hur det ser ut, varför det finns där och hur vi tillsammans kan definiera ett nästa steg.

Motiverande samtal (MI)

Motiverande samtal är en samarbetsinriktad samtalsmetod som syftar till att stärka kollegans egen motivation och förhållningssätt till förändring. Viktigt är också att det är personcentrerat med fokus på kollegan, med dess syn på sin arbetssituation och praktik, och inte processledaren eller verksamheten. Däremot skall vi via samtalet hjälpas åt att komma på vad kollegan tycker, vill och kan samt få stöd att agera på utifrån detta. Som processledare/makerpedagog skall vi styra samtalet mot ämnen som är viktiga att diskutera, t.ex. läroplanens skrivningar om digital kompetens, källkritik eller skapande med IT.

Samtalet skall leda till en lärandeplan för förändring kopplat till skrivningarna i Lpfö18 och utifrån kollegans egna önskemål och målbild.

Frågor

Vid ambivalens

• Hur skulle du vilja att det var?
• Vad tror du att du skulle klara av om du bestämde dig för ett digitalt projekt?
• Vad finns det för fördelar/nackdelar med sättet du jobbar på nu?
• Vad skulle du vinna på en förändring?
• Vad skulle barnen vinna på en förändring?
• Vad skulle du behöva ändra på i din praktik?

När en målbild upprättats

• Vad är redan bra och fungerar som det är?
• Vilka förändringar vill du börja jobba med?
• Vad blir ditt första steg?
• Hur kommer du gå tillväga?
• När tänker du börja?
• Behöver du någon form av stöd? Från vem?
• Behövs det något material? Vad?

Mall för ambivalenskorset

Som samtalsstöd kan man använda en fyrhörning som kallas ambivalenskorset, där kollegan kan få förklara fördelarna och nackdelarna med nuläget, samt fördelar och nackdelar med en förändring.

Här är en mall för ett ambivalenskorset. (pdf) eller (pptx).

Formulera en lärandeplan tillsammans

Tillsammans kan man nu formulera en lärandeplan, viket kan vara ett myrsteg, enkla handgrepp eller mer omfattande projekt över en hel termin. Det viktiga är att det är en rörelse framåt, och något som alla parter kommit överens om.

Exempel som (pdf) eller (word)

Denna bloggpost är återpostad från pellepedagog.se.