Högläsning – Att möta barnens förundran till ordet

Barns lärande sker med kroppen och alla sinnen. Att vara kreativ och utforska språket med olika sinnen ger ett förlängt undersökande och fördjupad förståelse för ord, begrepp och språkliga fenomen. Barnen ges möjlighet att skapa konkreta upplevelser i mötet med till exempel ett fokusord och får därmed en relation till ord som senare vidgar deras ordförråd och språkbruk. 

Högläsning har inte bara god effekt på barnets språkutveckling utan kan även utveckla barnets fantasi och föreställningsförmåga, talspråk, ordförråd, berättande och förmåga att uttrycka tankar, intresse för bild och text och deras förmåga att förstå sin omvärld (Högläsning och samtal om text i förskolan – Skolverket). Att som pedagog arbeta lustfyllt med högläsningen där barnets delaktighet och inflytande får ta plats gör skillnad för barnets grundläggande språkutveckling. Det kan till och grundlägga goda förutsättningar för att barnet senare får en lyckad skolgång.

Se denna film om vilken enorm skillnad högläsning gör för barns ordförråd.

I denna film möter författaren Barbro Lindgren illustratören Emma AdBåge där hon visar upp illustrationerna till Barbros bok

Nedslag:

Vad ligger bakom ett ord? Deras diskussion i filmen kommer också handla om tolkningen av ord, konnotationer, estetiken samt samspelet och interaktionen mellan författare, konstnär, läsaren och berättelsen

• Hur ser relationen ut mellan ord och bild?
• Vilka tankar får du om filmen? Vilka tankar väcks hos dig? Vilket ord skulle du välja för att beskriva din känsla när du såg filmen?

00:58

Skulle en annan noshörning förändrat berättelsen? Alltså vad gör illustrationerna för en historia och en bok?

02.38

Notera hur de funderar på illustrationerna och namnen; vilket passar in och vad förmedlar vad? Knutte, Knut, Svempa eller Sven?

Tema ordet – makt och fantasi

1. Välj 1 av fokusorden till Knuttes Hus
2. Välj ett estetiskt uttryckssätt och/eller ett material att utforska ordet med
3. Välj ett basområde

Skapa en undervisningssituation baserat på de tre valen ovan, och se hur barnen tar sig an ordet och undersöker det med alla sinnen.

Dela med dig av den. Om du lägger ut det på sociala medier tagga det med #makersbg så hittar man det.

• Vad tänker du som makerpedagog när du hör barnens tankar?
  – Vad gick bra? Vad vill du göra annorlunda?
  – Barncitat?
• Hur kan vi hjälpa barnen med denna process?
• Vilka möjligheter och vilka hinder ser ni?  Hur bemöter och utmanar vi barns estetiska uttryck? Hur ser det ut på din förskola?
• Vilket förhållningssätt behöver vi ha för att hjälpa barn att få upptäcka ord och sin ”röst” oavsett hemförhållande, pedagog eller förutsättningar?
• Vad krävs av oss som pedagoger?
• (Bonus) Läs texten Att hitta sin röst av Eva Tuvhav Gullberg här.

Alla visar upp sitt ord samt sin enkla och mycket snabba dokumentation. Varje makerpedagog får 3 minuter för detta. Snabba och prestigelösa presentationer.

T ex:

• Mitt ord
• Det här hände
• Citat från barnen
• Hur gick dina tankar? Lärdomar?
• Vad kan nästa steg vara?

Design är inte längre en disciplin som begränsas till en enstaka, specifik domän. Precis som inom de flesta andra branscher utmanas designområdet av den fjärde industriella revolutionen. Systemen blir mer komplexa, vilket kräver mer intuitiva användargränssnitt och flera beröringspunkter, från bärbara skärmar till virtual reality-headset. Digitala system vävs in i fysiska miljöer och produkter, från smarta städer till sakernas internet och medicintekniska apparater. Tekniska framsteg förändrar designprocessen. Därför måste vi integrera kraven från alla de domäner, aspekter och funktioner som utgör de mest innovativa lösningarna globalt. Vi måste designa – tänka – skapa – bryta – och sedan upprepa.

Fritt översatt från Design – Think – Make – Break – Repeat