(Flicka med diod. Foto : Rickard Kilström 2017-02-22. All rights reserved)

Förskolans läroplan Lpfö18

Förskolans läroplan (Lpfö18) skall förskolan jobba med såväl digitala verktyg som digital kompetens. Det finns flera skrivningar i läroplanen som pekar på såväl digitala arbetssätt, digitala verktyg som samtal om samhället och dess förändring.

Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande.

Utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem. Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

Enligt Skolverket ”Begreppet adekvat digital kompetens, som används i läroplanen, kan uppfattas som abstrakt. Men läroplanstexten ska hålla länge, och vad som är digital kompetens förändras över tid i takt med att samhället, tekniken och olika digitala tjänster förändras. Det varierar också med barnets ålder.”

Vad menas då med de olika begreppen?

Definition av digital kompetens (enl. Digitaliseringskommissionen SOU 2015:28)

Digital kompetens utgörs av i vilken utsträckning man är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv.

Digital kompetens innefattar:

• kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt
• färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster
• förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker
• motivation att delta i utvecklingen.

Fyra aspekter av digital kompetens i förskola och skola (enl. Skolverket)

Utifrån läroplanen så skall barnen erövra dessa förmågor och kompetenser för att:

1. kunna förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen,
2. kunna använda och förstå digitala verktyg och medier,
3. ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik,
4. kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med digital teknik.

Skapande med IT

Då IT och digitalisering finns i alla delar av vårt liv och samhälle idag, är det extra viktigt att slå vakt om de kreativa och skapande aspekterna av denna samhällsutveckling. Förskolorna har en ambition att jobba med en bred verktygslåda för att erbjuda barn konstnärliga och kreativa lärmiljöer och lärsituationer för att lägga en grund där på barnet på sikt skall ha fler möjligheter och kunna göra val baserat på kompetens och fakta.

Detta är en av anledningarna till att Sundbyberg valt att fokusera lite extra tvärdisciplinära upplägg med skapande, där IT är ett av alla våra material. Därför finns det också en verkstad för förskolorna att besöka, uppleva och fortbilda sig inom detta område. Se makerspace.

Makerspace

Ett makerspace är en verkstadsliknande miljö som uppmuntrar till delning av kunskap, verktyg och idéer. Enligt Makers of Sweden finns det idag ett 1000-tal verkstäder runt om i världen, alla är olika och har olika typer av verktyg och målgrupper. Men oftast är det gemensamma just kunskap, verktyg och idéer.

Tänk en konstnärsateljé men där det också finns 3D-skrivare, elektronik, robotar – och du uppmuntras till att blanda de olika uttrycken. Ett sätt för barn och vuxna att tänka kreativt kring teknik och programmering, samt att få en chans att blanda de olika uttrycken kod och konst.

För Sundbyberg finns det flera anledningar till att man valt att satsa på denna miljö.

• Dels är det fortbildning för alla chefer och pedagoger vad ’adekvat digital kompetens’ betyder i ett samhälle med robotar, självkörande bilar och där kod och teknik är både en möjlighet och risk.
• Det är också ett kunskapscenter för barn och vuxna att komma till, uppleva och testa olika verktyg som är självklara verktyg ute i samhället och hemma hos vissa vårdnadshavare idag. Digital kompetens är en fråga om likvärdighet och demokratisk rättighet för barn, denna verkstad blir en garanti att förskolan erbjuder alla samma möjlighet i livet.
• Kvasar Makerspace är också ett labb och testcenter för förskolorna i Sundbyberg där pedagoger kan testa nya metoder att lära ut ’adekvat digital kompetens’ men också testa och låna nya verktyg.

Makerpedagoger

Sundbybergs förskolor har stärkt sina verksamheter med en satsning på makerpedagoger. En makerpedagog är en naturlig länk mellan verksamheterna och Kvasar Makerspace, och någon som är lite extra intresserad av digital kompetens och skapande med IT, men som också får processutbildning inom digital kompetens, programmering samt metoder, verktyg och material för skapande. Makerpedagogen jobbar med fortbildning av sina kollegor, iscensätter och bygger kreativa lärmiljöer där dessa frågor blir tydliga och levande för barngrupperna.

Makerpedagogernas fokus är att stötta sina kollegor med förståelse och stöd inom Bas – Tillägg – Expansion inom digital kompetens och skapande med IT. Läs mer om uppdraget här.

Vad innebär det här då?

Utifrån styrdokument och vår förståelse och tolkning av samhällets förändring så vill vi att förskolan rymmer mer av meningsskapande aktiviteter med digitala verktyg, programmering, konstruktion och samtal om filosofi och robotik. Mer av kreativitet och konstruktion för att öka graden av förståelse för att spegla samhällsutvecklingen och samtiden.

Därför kommer förskolorna ha ett fokus på ett antal områden:

• Konstruktion och skapande med IT, och gärna med estetiska inslag
• Problemlösning och programmering med och utan digitala verktyg
• Källkritik och Media- och informationskunnighet (MIK)
• Samtal med barn om digitaliseringen i samhället, robotik och digitala assistenter
• Meningsskapande aktiviteter där digitala verktyg möjliggör lärande och undervisning som tidigare inte var möjlig

Fokusområden

Utifrån läroplanerna har Sundbybergs förskolor tagit fram ett antal fokusområden. Detta har de gjort utifrån Linda Linders Solfjäders modell. (Stort tack för lånet av modell.)

Se Bas – Tillägg – Expansion inom Digital kompetens och skapande med it för mer information.

För vårdnadshavare

Förhoppningsvis kan även nyfikna vårdnadshavare hitta hit för att läsa mer om vad som händer i förskolan i Sundbyberg, hur och varför vi resonerar som vi gör när det gäller digital kompetens. Se mer under förhållningssätt, frågor och svar.

Litteratur som vi rekommenderar

• Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (Redaktörer Susanne Kjällander och Bim Riddersporre)
• Lifelong Kindergarten (Mitchel Resnick)
• Design | Make | Play – Growing the next generation of STEM Innovators (Kanter, Honey)
• Team Human (Douglas Rushkoff)