Förstudien LISA – Lärande i STEM-aktiviteter är nu färdigställd och godkänd av ESF – Europeiska Socialfonden. Tillsammans har den kommunala förskolan under det gångna året, med Per Falk och Caroline Örtlund som projektansvariga, undersökt hur kompetensutveckling inom STEM kan stärkas i förskolan samt och vad som krävs för att skapa långsiktiga, verksamhetsnära och hållbara modeller för utveckling. Med hjälp av experter, intervjuer av medarbetare samt ett flertal mätningar och enkäter har vi undersökt såväl startläge för kommunen – som uppfattning och inställning till STEM efter designworkshops och fokussamtal.
Resultatet ger oss både kunskap och riktning för det fortsatta arbetet. Och förhoppningsvis kan slutsatserna användas av fler huvudmän i skolväsendet.
Direkt från förstudien
Förstudien visar sammantaget att kompetensutveckling inom STEM inte enbart är en didaktisk fråga, utan även en strategisk fråga kopplad till likvärdighet, kompetensförsörjning och långsiktig regional utveckling. Resultaten från förstudien indikerar att verksamhetsnära, normmedvetna och kollegialt förankrade arbetssätt kan bidra till faktisk kompetensförflyttning på individ-, grupp- och organisationsnivå. Förstudien utgör därmed ett underlag för fortsatt utveckling av skalbara och hållbara kompetensutvecklingsmodeller inom STEM i förskolan.
Analys av insamlade data visar att:
- En betydande andel förskolepedagoger upplever bristande ämnesdidaktisk trygghet inom STEM
- Kompetensnivå och professionell trygghet inom STEM varierar mellan verksamheter, vilket riskerar att förstärka ojämlika förutsättningar för undervisning
- Könskodade samhällsnormer påverkar pedagogers relation till STEM-ämnen samt förutsättningarna för likvärdig och jämställd undervisning inom STEM-ämnen
Identifierade konsekvenser:
- Olikvärdig undervisning och varierande tillgång till STEM-relaterade lärmiljöer
- Begränsade möjligheter för barn att möta STEM-undervisning av likvärdig kvalitet
- Risk för reproduktion av stereotypa könsnormer och könsstereotyp positionering i relation till STEM
- Risk för långsiktig påverkan på breddad kompetensförsörjning inom STEM-relaterade utbildningar och yrkesområden
Det får konsekvenser
När pedagogers förutsättningar skiljer sig åt kan också barns möjligheter att möta STEM-relaterade lärmiljöer och undervisning av hög kvalitet variera. Det finns dessutom en risk att stereotypa föreställningar om vem som är intresserad av eller ”kan” STEM reproduceras redan tidigt. Det gör förskolan till en viktig arena för förändring.
Från identifierade behov till konkret utveckling
En central slutsats från LISA är därför behovet av långsiktig, praktiknära kompetensutveckling snarare än enstaka utbildningsinsatser. Det handlar om att ge pedagoger möjlighet att utveckla både kunskap, språk och trygghet inom STEM men också om att skapa strukturer där nya arbetssätt kan prövas, diskuteras, utvecklas och förankras i den egna praktiken.
Här blir processledning en viktig del. I Sundbyberg finns visserligen redan erfarenhet av att arbeta på detta sätt, genom bl a Kvasar Makerspace, men som förstudien visar behövs det både modeller och paketerade metoder för att ta nästa steg. Slutligen noterade vi kraften av att inkludera Arts i arbetet – via bland annat Mortelpoesi. Där vi undersökte transdisciplinärt kunde undersöka flera ämnen samtidigt.
S – Hypoteser kring naturvetenskap såsom färg och doft eller hur man blandar växtfärg och skapar färg.
T – Morteln, penseln, pappret,
A – Ordet och konsten, vad händer i kroppen när man känner en doft
M – Antal objekt, räkna rörelserna, räkna orden i poesin
Mortelpoesi – version 1.0
Något vi fick chansen att studera, mäta och testa är egentligen något i grunden ganska enkelt: ett tydligt, paketerat upplägg som går att pröva själv verkar göra skillnad. Att vi på detta sätt hjälper vi till att förklara STEAM och bistår förskolorna med arbetssätt där man på ett enkelt sätt kan jobba transdisciplinärt och med något så komplext som poesin och konsten i att mortla. Här blir mortelpoesi riktigt intressant för oss, inte bara som en enskild aktivitet, utan som ett förhållningssätt som går att bygga vidare på.
Läs mer om bakgrunden till Mortelpoesi här.
Vi hoppas att förstudien kan komma till nytta för fler och ett av delmålen är också att kika på ett genomförandeprojekt – för dokumentation, paketering, uppskalning och distribution av fler moduler. Men mer om det sen!
LISA visar att den typen av arbetssätt har potential att utvecklas vidare. Och som vår Skolchef Marie Lindvall Wahlberg skriver i förordet till förstudien så är ”vårt uppdrag är att framtidssäkra med hjälp av hopp och förundran”.
Stort tack till alla inblandade, alla våra fantastiska kollegor som har testat och jobbar med STEAM via bland annat morteln och låter barn i tidig ålder erfara kraften i denna typ av transdisciplinär undervisning. Och tack för förtroendet ESF att genomföra denna förstudie.