Mortelpoesi – en intressant mötespunkt mellan Leda STEAM och LISA
Just nu befinner vi oss i modul 5 i Leda STEAM, samtidigt som förstudien LISA (Lärande i STEM-aktiviteter) rullar på – och i dess två parallella arbeten börjar vissa saker falla på plats. En av dem är en paketerad modul som vi kallar Mortelpoesi.
Det här är ingen revolutionerande komplex lösning, snarare en liten paketerad transdisciplinär metod som trycker på möjligheterna med förskolans läroplan att jobba brett med frågor – samt att STEM inte alltid behöver vara modern teknik t ex Robotik/Solkraft.
Ta morteln t ex den har man hittat i utgrävningar daterad ca. 34.000 f.kr.
Just i exemplet med Mortelpoesi har vi inte tryckt på E:et (Engineering) för att också visa att alla domäner inte alltid behöver finnas med i alla undervisningssituationer i STEAM.
S – Hypoteser kring färgerna, vad lämnar färg, kraft och teknik kring att mortla
T – Morteln, penseln, pappret,
A – Ordet och konsten, vad händer i kroppen när man känner en doft
M – Antal objekt, räkna rörelserna, räkna orden i poesin
I LISA pratar vi om behovet av att stärka pedagogers förtrogenhet i och med STEM. I Leda STEAM arbetar vi praktiskt med hur det kan se ut i undervisning och i våra lärmiljöer. Mortelpoesi hamnar mellan dessa två spår, som en enkel prototyp för att illustrera hur det skulle kunna se ut i förstudien samt något som vi prövar ut under processledning.
Organisk spridning på våra enheter
Mortelpoesi har nu spridits av egen kraft till flera rektorsområden, vilket gör att vi nu kan följa upp vår tidigare nollmätning kring STEAM med en uppföljande enkät kring användarupplevelsen av undervisningsupplägget. Och det är ett roligt och tydligt mönster som framträder! Där många tidigare upplevde STEAM som ännu en grej, ännu ett begrepp – så ser vi tryggare pedagoger som tydligt uppskattar ett paketerat och konkret materialet som snabbt går att realisera och ta med sig direkt till barngrupp.
Så det intressanta är inte bara aktiviteten i sig, att göra något komplex enkelt via transdisciplinärt undersökande med mortel, växter och färg. Det är också vad som händer med pedagogen när vi gör det! När man får göra själv, känna, prova och inte ha alla svar, händer något med tryggheten. Det blir lättare att ta initiativ, att stanna i det undersökande och att våga vara i det man inte redan kan.
Samtidigt öppnar arbetssättet upp för något annat. Tekniken blir kroppslig. Det handlar inte om rätt svar, utan om friktion, material och förändring. När det sedan landar i färg och vidare i poesi, så binds STEM och estetik ihop på ett sätt som känns självklart i förskolan – det blir STEAM!
Mortelpoesi är en prototyp på ett upplägg för oss i Sundbyberg. Ett sätt att pröva hur vi kan bygga moduler i LISA som faktiskt fungerar – inte på papper, utan i handen. För både förskolebarn och de vuxna pedagogerna.
Morteln är nu ute i lärmiljöerna
Flera förskolor har nu tagit arbetet vidare och byggt upp egna mortel-stationer i sina lärmiljöer. Där används morteln aktivt tillsammans med barngrupperna i undersökande arbete kring växter, färg och material. Det visar att metoden fungerar i praktiken och går att integrera i vardagen, inte bara som en workshop utan som en del av undervisningen inom STEAM. Mer om det kommer i nästa blogginlägg!
Vikten av att tänka ARTS
Roligt att Lars Strannegård publicerar en krönika på temat i Dagens Nyheter 2026-03-18 med rubriken ”Sveriges kunskapssyn förlegad – vi kommer bli omsprungna”
Sverige behöver fler beslutsfattare som förstår vad 2020-talets kunskap innebär. Vi behöver sådana som inser att samhällsvetenskap, humaniora och konstnärliga ämnen inte är något vi kan ha eller mista, utan ett fundament för vår framtida samhällsorganisering och konkurrenskraft. Vår genomdigitaliserade, AI-drivna värld pockar på reflektion om vad vi numera behöver kunna, veta och lära oss. Vi kan inte nöja oss med en endimensionell stem-strategi. Vi behöver mer fundamentalt modernisera och framtidssäkra vår kunskapssyn.
Lite data
I arbetet med Mortelpoesi har vi också samlat in en del data för att se och spåra vad som faktiskt händer när pedagoger prövar själva. Den första attitydmätningen visar genomgående positiva svar över alla frågor: mellan ungefär 4,2 och 4,5 på en femgradig skala. Det här är från flera olika förskolor med slumpmässigt utvalda pedagoger.
Det som sticker ut lite är att få börja i det egna görandet (4,5) och att synen på vem som kan arbeta med naturvetenskap och teknik påverkas (4,5). Men det är egentligen helheten som är intressant. Pedagogerna beskriver ökad trygghet i att arbeta med STEAM (4,4) och en förändrad självbild (4,2). Det handlar alltså inte bara om att förstå mer – utan att faktiskt känna att man kan. Att också få praktisera teorin.
Förebildlighet och professionell trygghet ligger också stabilt (4,3), vilket pekar mot att något händer i hur man tar sig an rollen i barngrupp. Samtidigt lyfts att metoden fungerar även bortom språk och tidigare erfarenheter (4,2). Det sinnliga spelar roll här – att få känna, se och göra rör sig bortom språket.
Det vi ser är i grunden ganska enkelt: ett tydligt, paketerat upplägg som går att pröva själv verkar göra skillnad. Att vi på detta sätt hjälper vi till att förklara STEAM och bistår förskolorna med arbetssätt där man på ett enkelt sätt kan jobba transdisciplinärt och med något så komplext som poesin och konsten i att mortla. Här blir mortelpoesi riktigt intressant för oss, inte bara som en enskild aktivitet, utan som ett förhållningssätt som går att bygga vidare på.