Tidigare inlägg:
Projektstart (21 februari 2025)

Projektet är igång (Oktober 2025)

---

Vårt projekt är nu i full gång, och från verksamhetschef till förskollärare märks ett starkt engagemang och entusiasm för hur vi kan omsätta forskningen från Ifous-programmet till konkreta strategier och metodik i Sundbybergs förskolor.

Vår ambition

Vi arbetar med att framtidssäkra – genom att välja hållbara och relevanta strategier som ger barn i vår verksamhet handlingskraft och hopp, i en föränderlig värld.

Vårt mål

Att ge barn i vår verksamhet förutsättningar att utveckla förmågorna till problemlösning, innovation och kreativitet. Oavsett bakgrund och kön och med tydlig koppling till stadens vision, ”Vad vill du bli när du blir stor? Vi gör det möjligt!”

Vårt projekt Förskolebarns förändrande kunnande sker inom ramen för Ifous forskningsprogrammet med samma namn.

Organisation

Vår organisation på hemmaplan består av projektgrupp, styrgrupp och processgrupp. De enheter (rektorsområden) som valdes ut var samma enheter och rektorer som är involverade i Projektet Hallonbergslyftet.

Projektgrupp

Denna grupp innehåller samtliga involverade i projektet och består i dagsläget av 10 personer.

Styrgrupp

Styrgruppen består av verksamhetschef, rektorer och processledare. Denna konstellation träffas ca. 1 ggr / månad. Här är vi 7 personer. Här tar vi beslut kring strategi och riktning i projektet, dessutom så lyfter denna grupp upp frågor som dykt upp i processgruppen (se nedan).

Processgrupp

I detta team så finns förskollärare från varje enhet (3 st) och de två processledarna. Vi har möten varannan vecka, där en träff är workshop, processledning och studietid på 4 timmar. Detta möte på 2 timmar följer en tydlig struktur, där vi dels avhandlar beslut från styrgrupp, material från forskarna eller diskuterar status i respektive projekt. Dessutom lyfter vi aktuella frågor eller utmaningar i projektet – och ser om det är något som behöver lyftas upp i styrgruppen. Men minst lika viktigt är att förskollärarna får ca. 2 timmar extra för att läsa, planera eller se ”kunskapsportionerna” från forskarna.

Dessutom har vi en kortare digital incheckning och avstämning varannan vecka på Teams. Enbart för att kunna fånga frågor och behålla kontinuitet i lärandet i processgruppen.

Agenda

Processgruppen under sitt första möte jobbar med mindmaps och det önskade läget om 3 år. Dessutom har processledarna återkommande möten med såväl planering som analys, återkoppling och stöd till enskilda projekt.

Enheternas respektive projekt

I samband med att vi etablerade vår effektkedja beslutade vi oss för att ringa in lärandet för varje enhet i ett teman som krokade i något redan befintligt utvecklingsområde. Vår erfarenhet är att det blir både tydligare och mer meningsfullt för alla involverade när vi har ett gemensamt fokus – med specifika frågor, material och teman som delas av hela enheten.

Det gemensamma temat skapar en röd tråd genom arbetet och gör det enklare för oss i projektgruppen att kraftsamla och ge riktat stöd. Det underlättar också kommunikationen ut mot förskolornas pedagoger, exempelvis under APT:er, workshops eller utbildningstillfällen på vårt utvecklingslabb Kvasar.

Enheternas projekt

• Södra Rissne – Rörelse ”Mortelpoesi”. Att jobba med kroppsuppfattning samt inom ramen för STEAM, även kika på morteln som teknik/innovation och estetiken via poesin.
• Golfängarna – Närmiljön.  ”Trygg i mig själv -nyfiken på omvärlden”. Först när man är trygg så kan man öppna upp för omvärlden.
• Hallonbergen Rissne – Jaget och Vi ”Jag-Vi i Samspel”. Att få barnet medvetet om sig själv, och sin omgivning. Sig själv, sin familj och vårdnadshavare. Ett identifierat behov av att arbeta med empati och att kunna sätta ord på jaget.

Presentation för förskolenämnden 12 juni 2025

I juni fick vi möjlighet att presentera projektet för Förskolenämnden. Under mötet berättade vi om projektets målsättning, varför det är så viktigt för oss, organisationen samt hur forskningen inom Ifous-programmet tar sig i uttryck i vår lokala praktik.

Dessutom pratade vi lite snabbt om Heckmans Kurva, vilket är nobelprisvinnande forskning från James J. Heckman. Kortfattat kan man säga att investera tidigt i barns utveckling ger de största vinsterna – både ekonomiskt och socialt. Heckman-kurvan illustrerar att de högsta avkastningarna uppnås genom att utveckla färdigheter i ett tidigt skede. Denna typ av satsning och investering leder till livslång framgång för barnet, högre produktivitet och lägre samhällskostnader för samhället.

Presentationens var mycket uppskattad och efter presentationen fanns också utrymme för frågor och dialog, vilket gav värdefulla perspektiv tillbaka till oss om hur vi tillsammans kan skapa långsiktiga förutsättningar för barns lärande och utveckling i Sundbyberg.

Material och dokument i projektet

Nedan följer ett antal dokument samt material som kan vara av intresse.

Effektkedjan

Vi har upprättat en effektkedja för projektet som stäcker sig bortom Ifous-programmets horisont (2025-2027) – just för att tänka in insikterna och denna forskning in i övriga utvecklingsområden. Vi försöker i största möjliga mån tänka en stor gemensam riktning i alla våra utvecklingsområden och sammanfoga dem i vår ”Röda tråd”. Till vår hjälp har vi upprättat en effektkedja för varje område.

Effektkedjan

Ett verksamt instrument för att planera sina insatser kallas för ”effektkedjan”.i Den
beskriver kortfattat de olika sambanden mellan de resurser man sätter in och de effekter
man vill uppnå. Effektkedjan är ett bärande element i både planering och utvärdering
och fungerar som ett verktyg för att tydliggöra huvuddragen i en verksamhet, från de
resurser som olika aktiviteter kräver till vilka resultat och effekter som ska
åstadkommas. [Skolverket]

Loggböcker

Vi har upprättat flera loggböcker i projektet. Dels klassiska anteckningsböcker för processgruppen där vi återkommande jobbar med uppgifter mellan träffarna som t ex observationer och reflektioner (se reflektionsdokumentet +/-/?/! nedan). Denna typ av process ger oss en möjlighet att följa lärandet hos den enskilde förskolläraren i projektet – men också vilken typ av lärande och frågor som uppstår i gruppen.

Dessutom har varje enhet en egen presentation och tidslinje för att kunna följa organisationens aktiviteter, insikter och sitt lärande under dessa år som projektet är i gång.

Att hantera motstånd

På den senaste workshoppen med förskollärarna så diskuterade vi hur man kan jobba med förändringsprocesser samt strategier i hur man hjälper kollegor med en positionsförflyttning för att testa ny metodik inom självreglering och metakognition. Den senaste uppgiften handlade om Uppmuntran.

Ambivalens är ett tillstånd av att ha samtidiga, motstridiga känslor gentemot en person eller sak. Angivet på ett annat sätt, är upplevelsen av ambivalens att ha tankar och känslor för både positiva och negativa valenser mot någon eller något.
Ambivalens – Wikipedia

Nedan kommer en etablerad modell där man via samtal kan diskutera var i motståndet finns, hur det ser ut, varför det finns där och hur vi tillsammans kan definiera ett nästa steg.

Motiverande samtal (MI)

Motiverande samtal är en samarbetsinriktad samtalsmetod som syftar till att stärka kollegans egen motivation och förhållningssätt till förändring. Viktigt är också att det är personcentrerat med fokus på kollegan, med dess syn på sin arbetssituation och praktik, och inte processledaren eller verksamheten. Däremot skall vi via samtalet hjälpas åt att komma på vad kollegan tycker, vill och kan samt få stöd att agera på utifrån detta. Som processledare eller kollega-coach skall vi styra samtalet mot ämnen som är viktiga att diskutera, t.ex. läroplanens skrivningar om digital kompetens, källkritik eller skapande med IT.

Samtalet skall leda till en lärandeplan för förändring kopplat till skrivningarna i Lpfö18 och utifrån kollegans egna önskemål och målbild.

Frågor

Vid ambivalens

• Hur skulle du vilja att det var?
• Vad finns det för fördelar/nackdelar med sättet du jobbar på nu?
• Vad skulle du vinna på en förändring?
• Vad skulle barnen vinna på en förändring?
• Vad skulle du behöva ändra på i din praktik?

När en målbild upprättats

• Vad är redan bra och fungerar som det är?
• Vilka förändringar vill du börja jobba med?
• Vad blir ditt första steg?
• Hur kommer du gå tillväga?
• När tänker du börja?
• Behöver du någon form av stöd? Från vem?
• Behövs det något material? Vad?

Mall för ambivalenskorset

Som samtalsstöd kan man använda en fyrhörning som kallas ambivalenskorset, där kollegan kan få förklara fördelarna och nackdelarna med nuläget, samt fördelar och nackdelar med en förändring.

Här är en mall för ett ambivalenskorset. (pdf) eller (pptx).

Formulera en lärandeplan tillsammans

Tillsammans kan man nu formulera en lärandeplan, viket kan vara ett myrsteg, enkla handgrepp eller mer omfattande projekt över en hel termin. Det viktiga är att det är en rörelse framåt, och något som alla parter kommit överens om.