Hur ser det ut i förskolan? Ärligt talat. Hur många av er pedagoger brinner för teknik och undervisar kontinuerligt barnen i förskolan i ämnet? Tycker mig se en handfull pedagoger räcka upp handen, varav flertalet visar ett stort intresse för digital teknik.
Forskning[1] visar att många pedagoger känner en osäkerhet inför teknikämnet. Viljan saknas säkert inte att undervisa i teknik utan det behövs stöd, kunskap och inspiration för att kunna se och utveckla teknik i vardagen.
[1] Boström, A., Frid, A. & Redfors, A. (2018).
”Preschool teachers’ views on science and technology activities”,
Nordic Studies in Science Education, 14(2), 150–160. De har visat att pedagoger ofta har en snäv bild av vad teknik är – det kopplas ibland enbart till digitala verktyg eller till manliga könskodade aktiviteter som bygglek.
Sundberg, B. & Ottander, C. (2020).
”Undervisning i naturvetenskap och teknik i förskolan – intentioner och praktik”,
Nordisk barnehageforskning, 19(1), 1–16. De beskriver att många pedagoger saknar didaktiska verktyg för att synliggöra teknik i barnens vardag och att teknik ofta undervisas oplanerat, som en del av andra aktiviteter.
Anledningen till att jag lyfter fram teknikundervisningen är att i februari i år presenterade regeringen en STEM-strategi för hela utbildningsväsendet, från förskola till forskarutbildning. Teknik är en viktig del i STEM-strategin – Science, Technology, Engineering och Mathematic. Syftet med regeringens strategi är att stärka kompetensförsörjningen inom ingenjörsutbildningarna och öka intresset för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
Samtidigt tillsatte regeringen en STEM-delegation som innehåller tolv ledamöter, ingen av dem representerar förskolan. Delegationens uppgift är att ta strategin från ord till handling. Är väldigt nyfiken på hur delegationen kommer tillgodose förskolans behov av riktlinjer för förhållningssätt och undervisning inom STEM. Förskolan sägs ofta vara är en ovärderlig grund för barnen när de går vidare inom utbildningsväsendet.
Regeringen valde STEM och inte STEAM. STEAM som är kompletterat med A för Art -estetiska uttryckssätt. STEAM är ett självklart val för förskolan, ja egentligen hela utbildningsväsendet. I förskolan har vi en lång tradition av att arbeta med skapande. Idag arbetar alla förskolor med olika estetiska uttryckssätt och estetiska lärprocesser. Där integreras det estetiska med såväl tekniska som naturvetenskapliga processer. Skapande är en grund i förskolan både som mål och som medel i undervisningen och finns inskrivet i förskolans läroplan. Förskolan kan inte förminska sig själv till STEM, det vore att gå bakåt i utvecklingen.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Flera forskare betonar vikten av det sinnliga och de estetiska uttryckssätten för lärandet. En av dem är Anne Bamford, professor i pedagogik vid The University of the Arts i London. Hon menar att hjärnan är som mest neuroplastisk när vi ägnar oss åt konstnärligt utövande. Neuroplasticiteten är den främsta ingrediensen i lärandet. De estetiska uttryckssätten behövs för att fördjupa lärandet och kreativiteten. Inom förskolan ser vi varje dag att barn erövrar kunskap genom att använda sin kropp och sina sinnen.
Hur kan vi tolka vad regeringens STEM-strategi kommer att innebära för förskolan? Både vad gäller innehåll som arbetsmässigt.
Ska återigen de som arbetar i förskolan trolla med knäna när det kommer till att förverkliga nya direktiv? Eller kan vi räkna med regeringens finansiella stöd för att uppgradera förskolan? Hur ser det ut i andra länder? Hur har deras regeringar satsat på STEM/STEAM i förskolan och vilka erfarenheter kan vi dra av det?
Hur inverkar regeringens insikter om betydelsen av löneutveckling, arbets- och planeringstid, barngruppens storlek, kompetensutveckling eller jämställdhet för att förverkliga och påverka STEM-strategins mål inom förskolan? Vilka finansiella stöd och satsningar är regeringen villiga att göra inom förskolan för att uppnå målen?
Idag är 96,7 procent kvinnor och 3,3 procent män som arbetar inom förskolan. Vad gör regeringen åt den praktiska ojämlika verkligheten som barn möter varje dag. Hur inverkar en sådan snedfördelning på STEM-strategins intentioner?
Så var börjar vi?
Ett första steg vi kan ta är att skaffa oss kunskap om vad utbildningsbegreppet STEM/STEAM innebär generellt. Det andra är vilka mål och intentioner regeringen vill åstadkomma med STEM-strategin. Först därefter kan vi fundera över hur vi kan applicera strategin inom förskolan?
Vi behöver närmare undersöka vad de olika bokstäverna står för och vad det innebär för förskolan. Det är ett tolkningsarbete som behöver diskuteras ingående över tid.
Vilket fokus vill vi ha i förskolan? Ska vi utbilda mini-ingenjörer och små vetenskapskvinnor/män eller ska vi fokusera på ett mer holistiskt och tvärvetenskapligt synsätt där de olika ämnesområdena kreativt korsbefruktar varandra?
Även i ett estetiskt uttryckssätt behövs tekniska och matematiska ställningstaganden vad gäller såväl material, hållbarhet som konstruktion. Mer om detta i nästa inlägg till hösten.
Det vi kan göra i nuläget är att analysera inom vilka områden vårt arbetssätt överensstämmer med utbildningsbegreppet STEAM och därefter prioritera hur vi ytterligare kan utveckla begreppet anpassat till förskolan.
När vi börjar få grepp om STEAM kan vi se över hur vår didaktiska design behöver genomsyra verksamheten i val av organisation, undervisning, material, lärverktyg, förhållningssätt och kompetensutveckling.
Vi behöver diskutera och reflektera tillsammans vilka fördelar STEAM kan innebära för vårt undervisningssätt i förskolan. Vi kan också påverka begreppet så att vi känner oss motiverade att fylla STEAM med kunskap som spritter och lever av äventyr, skratt, experiment, omsorg, nyfikenhet och förundran. Allt det som gör tiden i förskolan meningsfull och betydelsefull för barnen.
Utbildningsbegreppet STEAM kan vara en kreativ didaktisk väg som för barnen framåt mot en hoppfull samtid och framtid.
Så räck upp handen alla som är nyfikna på STEAM-tåget. Nu kör vi!
Utmaning
För pedagogerna – en diskussion och reflektion om teknikundervisningen
Syfte
Att tillsammans synliggöra och utveckla teknikundervisningen i förskolan, utifrån barnens perspektiv och läroplanens mål.
Diskutera
- Är vardagsteknik detsamma idag som för 20 år sedan?
- Vad tolkar vi som vardagsteknik, teknik och digital teknik?
- Har alla barn tillgång till samma slags vardagsteknik i hemmet?
- Nämn tre exempel från senaste veckan där barnen ägnat sig åt teknik – men vi kanske inte benämnt det så?
- Hur synliggör vi teknik i vårt dagliga arbete?
- När ser vi att barnen är i ett undersökande förhållningssätt till teknik – och hur stödjer vi det?
För barnen
Syfte
En praktisk utmaning att undersöka vispar och reflektera över deras konstruktion
- Undersök visparna
Ni behöver:
En björkrisvisp, en vanlig visp, en handdriven mekanisk visp, en elvisp, spraygrädde på tub.
Låt barnen få undersöka de olika visparna, titta på hur de är konstruerade, diskutera varför de ser ut som de gör.
2. Vispa grädde med olika vispar
Ni behöver:
- En björkrisvisp, en vanlig visp, en handdriven mekanisk visp, en elvisp, spraygrädde på tub.
- Vispgrädde
- Skålar
- Tidtagare
Låt barnen därefter få vispa med de olika visparna.
Ni kan göra detta vid olika tillfällen/olika dagar.
Ta tid hur lång tid det tar för varje vispning.
Diskutera med barnen
- Vilka fördelar och nackdelar finns det med de olika visparna.
- Vilket samband finns det mellan resultatet och de olika visparnas utformning.
3. Vispgrädde med bär
Dags för mellanmål med er vispade grädde och bär.
Smaklig måltid!
INSPIRATION
Under hösten återkommer jag med ett nytt blogginlägg.
Eva Tuvhav Gullberg
Funderingar och frågor, hör gärna av er här eller eva@tuvhav.com